Barnet - i mötet med livets mörka sidor
Lars Björklund, sjukhuspräst i Uppsala
och Bernt Eriksson, sjukhuspräst i Lund, har nyligen skrivit en liten bok
som de kallar "Barnet - i mötet med livets mörka sidor".
I förord till boken säger de "Människan föds in i en verklighet som
är både ljus och mörk. Glädje och sorg blandas från allra första
början. Barndomen är ingen skyddad verkstad. Barnets möte med sjukdom,
lidande och död kan ibland rymma stora och skrämmande upplevelser. Varje
försök att skydda barnen från verkligheten leder till att vi döljer
delar av den. Om vi däremot skyddar barnen i verkligheten så skapas
förutsättningar för gemenskap och framtid. I mötet med vuxna som vågar
dela barnets verklighet kan barnet hitta vägar ut ur det djupaste
mörker."
Denna lilla bok kan rekommenderas varmt för alla som är intresserade av
att arbeta med barn. Den är en värdefull handledning och vägvisare för
oss vuxna in i barnens upplevelsesvärld och hur vi kan hjälpa dem i deras
svåraste timmar. Boken kan ni bl a beställa genom
Lars Björklund, Ferlinsgata 103, S-754 28 Uppsala. Tel: +46 18327631,
e-mail: bjorklund@beta.telenordia.se.
Här med följer ett litet avsnitt ur
boken:
"Verklighetsförankring
Vi måste se den verklighet som barnet drabbats av. Det kan vara en
förälders död, egen sjukdom eller ett syskons död. Der kan också vara
andra svåra händelser som griper in i barnets liv. För att kunna dela
verkligheten måste vi vara där barnet är. Se utifrån barnets perspektiv
och ta barnets upplevelser på alvar. Samtidigt måste vi berätta det vi
vet, utan att, för att lindra, dölja något eller hitta på något som
inte stämmer. Paradoxalt nog är det verkligheten, hur skrämmande den än
är, som är den enda möjliga utgångspunkten för hoppet.
Men det räcker inte att bara konfrontera barnet med verkligheten, det
gäller också att vi vågar dela den med barnet.
Trygghet
När en svår och smärtsam verklighet drar undan marken för oss, har
vi bara varandra. Barnet tyr sig till den vuxna som vågar dela och vara
nära. Det som ger grunden för tryggheten är förmågan att vara
tillsammans. Många gånger är den förmågan begränsad, dels på grund av
prestationskrav och dels på grund av rädsla. Vår iver att hjälpa kan
ibland leda till att vi inte är tillsammans med barnet. Barnet, och
särskilt det lilla barnet, lever i ett "nu" som innehåller både
barnets historia och framtid. Men det är nuets händelser och behov som
dominerar upplevelsen hos barnet. Vår vilja att hjälpa kan utgå från
händelser och funderingar långt ifrån barnets "nu".
Bekymmer om varför det blev som det blev och oro för framtiden, kan
medföra att vi på inget sätt möter barnet där barnet är. Närhet
handlar ibland om att våga göra ingenting, bara vara. Men vår egen
rädsla och sorg kan medföra att vi överger barnet. I det här
sammanhanget behöver vi stöd och hjälp från andra vuxna. I vissa fall
kan det vara nödvändigt med handledning, individuellt eller i grupp.
Närheten måste alltid innehålla respekt för barnet. Konsten är att inte
ta över, utan låta barnet hitta sin egen väg ut ur smärtan.
Lindring av obehag
När verkligheten rasar omkring barnet, reagerar inte bara tanken och
känslan, utan hela kroppen. Många barn spänner sig och börjar frysa,
får ont i magen och känner inte igen sig själva. Allt som görs för att
lindra fysiska obehag är viktigt. Det är därför på sin plats att barn
får en påtaglig omsorg om hela kroppen. Det kan handla om allt möjligt
som mat och dryck, filtar, en säng att sova i, kroppslig närhet, massage
och värme."