Presentation

Presentation
in English

Målsättning

Kontaktpersoner/
Styrelser

Verksamhets-
berättelse

Stadgar

Bli medlem

Hjärtebarnsfonden

GUCH-föreningen

Tidningen Hjärtebarnet

Informationsblad

Hjärtfel

Gästbok

Länkar

Kommentarer/
Frågor


Regioner

   Norr

   Mitt

   Central

   Öst

   Väst

   Syd


Läns- och Lokal-
föreningar

   Stockholm

   Värmland

   Halland

Munvård för barn med hjärtfel

Att ha ett barn med hjärtproblem kräver ofta mycket av föräldrarna. Skötseln av munnen kommer lätt i andra hand eller glöms rentav bort när det är så många andra frågor som står i fokus. Men det finns flera goda skäl till att tänder och tandkött bör vara så friska som möjligt hos barn med hjärtsjukdomar.

Det är positivt för barnet om det slipper genomgå jobbiga tandbehandlingar som ett extra tillägg till de problem som hjärtfelet innebär.

• Friska tänder och tandkött är det bästa skyddet mot endocardit.
• Obehandlad karies kan vara ett hinder för hjärtkirurgi.

Tänderna hos barn med hjärtfel är ofta mer utsatta för karies på grund av att hjärtbarn ofta äter mindre portioner och därför behöver äta oftare. Många har dessutom ett ökat energibehov på grund av sitt hjärtfel. Måltiderna kan dra ut på tiden och ibland gå in i varandra. Många gånger kräks barnet dessutom upp en del av maten. För att kompensera detta och för att hinna få i sig den näring som krävs under dygnet kan nattmål bli en lösning. Detta påverkar givetvis tänderna. En del hjärtbarns tänder har dessutom svagare emalj på grund av att syresättningen varit dålig när tänderna bildades. Till detta kommer att många äter hjärtmediciner som innehåller socker samt vätskedrivande mediciner från tidig ålder vilket påverkar tandhälsan negativt.

Tandborstning
Rengör barnets mun två gånger om dagen i samband med den övriga kroppsvården. Det är inte fel att borsta fler gånger, men det är viktigt att barnet upplever tandborstningen som positiv. Det är naturligt att de flesta små barn protesterar mot tandborstning därför att de inte förstår varför de skall sitta stilla och gapa. Lek gärna och visa hur du borstar dina egna tänder så undviker man att tandborstningen blir tvångsmässig. Försök att vara konsekvent och uppmuntrande så får barnet en god vana för framtiden. Borsta tänderna med en mjuk tandborste. Var noga med att borsta övergången mellan tand och tandkött, eftersom där samlas beläggningar som kan ge infektioner i tandköttet. Borsta systematiskt så att inga sidor av tänderna glöms bort.
Specialtandborstar finns i olika varianter - fråga barnets tandläkare om du har problem.
Eltandborstar kan vara ett alternativ.

Ett gott skratt förlänger livet!.

Vid perioder av sjukdom eller sjukhusvistelse kan det många gånger vara svårt att få barnets tänder borstade. Du kan då hjälpa barnet genom att tvätta rent på och omkring tänderna. Det finns speciella skaftade muntorkar i bomull eller skumgummi. Rengör i vecket mellan kinden och tandraderna och under tunga och i gommen med en fuktad muntork. Du kan antingen använda vanligt vatten eller klorhexidinlösning. Rådgör med barnets tandläkare om detta.

Tandborstning om barnet får näring i sond
Om barnet får näring i sond under någon period är det extra viktigt att inte glömma bort skötseln av tänderna. Tandborstning med tandkräm rekommenderas men om det inte fungerar kan man använda speciella muntorkar i bomull eller skumgummi.

Känslan av tillfredställelse i munnen efter tandborstningen är en del av barnets positiva kroppsupplevelse.

Tandkräm
Tandkrämen innehåller fluor vilket tillsammans med tandborstningen motverkar karies.
Använd tandkräm från det att barnet har fått första tanden. Beroende på att barnet ofta sväljer tandkräm bör man inte använda mer tandkräm än vad som får rum på barnets lillfingernagel.

Klorhexidin
Då tandborstning orsakar smärta eller hindrar munslemhinnans sårläkning rekommenderas klorhexidin. Klorhexidin skall användas under en begränsad tid och kombineras ibland med tandborstning.

Kostråd
Ge ditt barn regelbundna måltider fördelade jämnt över dagen även om det blir några fler måltider än normalt. Försök att markera när måltiden är slut genom att duka av.
Om barnet behöver extra energi får du råd om energitillskott av barnets läkare. Du kan gärna ge extra fett, t ex lite smör i potatismoset eller liknande. Ge gärna helmjölk (3% fett).
Undvik att barnet småäter. Tänderna behöver "vila" mellan måltiderna och med dämpad aptit på grund av småätande äter barnet sämre vid nästa måltid

• Vänj inte barnet vid söt dryck eller att ta med flaska i sängen
• Vatten är en bra dryck mellan måltiderna eller på natten om barnet är törstigt
• Vänj inte barnet vid sött. Sockra inte på gröt, fil etc.
• Begränsa godisätandet till enstaka tillfällen. Använd inte godis som belöning eller muta.
• Tala med anhöriga om att inte göra till en vana att ta med sig godispåsar vid besök
• Kakor, kex, glass, isglass, saft och russin är också godis och innehåller ofta mycket socker

Tandvård
Hjärtbarn behöver ofta extra stöd och hjälp av tandvården. Be din barnhjärtläkare att skriva remiss till tandvården för bedömning. Tandvården gör en bedömning av ditt barns behov av extra fluortillskott eller annan lämplig förebyggande vård. Många hjärtbarn bör dessutom ha lite tätare kontroller av sina tänder. Men Du är givetvis alltid välkommen att höra av Dig själv till Folktandvården om Du undrar över något angående ditt barns tandvård.
Redan vid första besöket hos tandvården med barnet är det viktigt att du berättar om hjärtfelet, typ av hjärtfel, om barnet är opererat, eventuella mediciner, behandlande läkare, speciella förhållningsregler, behov av endocarditprofylax mm. Be att det görs en planering för hur barnet skall tas om hand i tandvården i fortsättningen!

Annika Rydberg
Barnhjärtmottagningen Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
&
Christina Stecksén-Blicks
Pedodonti Tandläkarhögskolan, Umeå

---

Uppdaterad: 2006-10-30

Webbmaster: Kansliet

Infomaster: Bengt Ekeroth