Presentation

Presentation
in English

Målsättning

Kontaktpersoner/
Styrelser

Verksamhets-
berättelse

Stadgar

Bli medlem

Hjärtebarnsfonden

GUCH-föreningen

Tidningen Hjärtebarnet

Informationsblad

Hjärtfel

Gästbok

Länkar

Kommentarer/
Frågor


Regioner

   Norr

   Mitt

   Central

   Öst

   Väst

   Syd


Läns- och Lokal-
föreningar

   Stockholm

   Värmland

   Halland

Välkommen
- att få en inblick i hur vi arbetar på Barnintensivvårdsavdelningen i Göteborg

Kerstin Carlsson, vårdenhetschef och
Monica Johansson, specialistsjuksköterska, BarnIVA, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

BarnIVA's historia börjar för drygt 40 år sedan, förändringarnas vindar har blåst både när det gäller lokalisering och vård. Nya tekniker och behandlingar har tillkommit vilket har skapat en mycket högteknologisk avdelning. Flytten till vårt nuvarande läge på Östra sjukhuset gick 1973 och i augusti 1999 fick vi vårt nya namn - Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus under pompa och ståt. Det känns bra att ha alla verksamheter under ett tak - barnmedicin, barnkirurgi, kardiologi inkluderat thoraxkirurgi, neonatologi, onkologi, transplantationer, BUP m.m.

Fakta om BarnIVA
Avdelningen har 13 vårdplatser fördelade på 6 rum. Vi vårdar barn i åldrarna 0 - 16 år. Vi tar emot ca 600 intensivvårdsbarn per år samt ca 500 uppvakningspatienter kvälls- och nattetid.

Patienterna tillhör följande grupper:

• Barnmedicin
  Ex. Encephalit, metabolisk sjukdom, mekoniumaspiration, sepsis, RS m.m.
• Barnkirurgi
  Ex. Diafragmabråck, esofagusatresi, gastroschisis, trachealmissbildningar, multitrauma m.m.
• Transplantationskirurgi
  Hjärta, njure, lever (nekro alt. living donor) och multiorgan
• Öppenhjärtkirurgi samt thoraxkirurgi
  Allt från ductus arteriosus operationer till mycket svåra medfödda hjärtfel typ vänsterkammarhypoplasi

Bemanning
Personalstyrkan uppgår till ca 110, fördelat på läkare, sjuksköterskor och barn/undersköterskor. Vård-enhetsöverläkaren samt övriga läkare är barnanestesiologer. Sjuksköterskorna är antingen barnsjuksköterskor eller intensivvårdssjuksköterskor - den kombinationen är bra eftersom vi både har ett högteknologiskt intensivvårdsperspektiv likväl som ett barnomvårdnadsperspektiv att ta hänsyn till. Bedside arbetar vi enligt parvårdsmodellen, en sjuksköterska ansvarar för en till två patienter tillsammans med en barn/undersköterska beroende på vårdtyngd. Övrig personal är vårdenhetschef, biträdande vårdenhetschef, utbildnings- och kvalitetsansvarig sjuksköterska samt två dagundersköterskor som är ansvariga för medicinsk teknisk utrustning. Vi arbetar med personliga schema vilket på dagen innebär Time Care. Kompetensutvecklingsdagar finns inlagda i arbetstiden.

Vårt övergripande mål är en god omvårdnad av barnet och dess föräldrar/syskon. Vi har kurator kopplad till avdelningen, lekterapi som även är öppen för syskon samt Ronald Mc Donald hus där föräldrar och syskon får en fristad från sjukhuset och kan umgås och träffas i en hemlik miljö.

Projekt
Vi arbetar med flertalet projekt både tvärprofessionellt och inom specifika yrkesgrupper, som t ex:

• Smärta
• Förberedelse inför operation
• Flygtransporter
• Hygien
• Transplantationer

Vårdprogram
Vi har utarbetat vårdprogram för flera av våra diagnosgrupper men framförallt inom området transplantation där det krävs utförliga instruktioner för att vi skall kunna ge en adekvat omvårdnad. Nedan ser ni några av de program som vi har tagit fram för att säkra vården kring det sjuka barnet.

• Levertransplantation
• Hjärttransplantation
• Diafragmabråck
• Esofagusatresi
• Gastroschisis
• Neonatal omvårdnad
• ECMO

Barnhjärtkirurgi
1992 blev vi ett av två centra för öppen hjärtkirurgi på barn i Sverige, efter det har vi utbildat och höjt vår kompetens i omvårdnaden av det svårt hjärtsjuka barnet. Den senaste statistiken visar att mortalitetssiffrorna har gått ned sedan barnhjärtkirurgin centraliserades. Detta är en sporre i kvalitetsarbetet kring de hjärtsjuka barnen. Vi möter ca 250 barn/år som har opererats för någon hjärtåkomma. Patienterna kommer från hela landet och för att säkerställa transporten erbjuder vi att vårt transportteam kommer och hämtar barnet på hemorten. Detta innebär också att vi under ambulansflyget ned till Göteborg kan fortsätta, eventuellt starta ny behandling samt organisera det kommande omhändertagandet på BarnIVA. Vårt transportteam består av läkare och sjuksköterskor från BarnIVA/Anestesi, dessa har tillsammans arbetat fram rutiner för att säkerställa transporten och vården av barnet under färden.

Vårdtiden efter hjärtkirurgi varierar utifrån vilket hjärtfel barnet opererats för, ett barn med ASD (Atrium Septum Defekt) ligger ca 1 dygn på Barn IVA medan barn med svårare hjärtfel som transposition och vänsterkammarhypoplasi vårdas på IVA från en vecka upp till månader.

Vägen från diagnos till operation kan variera men vissa mål har vi satt upp för att förebygga oro och osäkerhet hos barn/föräldrar.

• Alltid visa avdelningen före operation
• Gå igenom postoperativa rutiner
• Visa på foto hur drän, CVK m.m är placerat och förklara dess funktion
• Visa tub, venflon, respirator-slangar m.m
• Berätta om respiratorns funktion samt annan utrustning
• Gå igenom avdelningens folder där telefonnummer, tider för ronder m.m finns dokumenterat
• Informera om barnens sovstund (12.00 - 13.00) - en timmas vila utan undersökningar, provtagning m.m, föräldrarna kan i lugn och ro gå och äta lunch.
• Uppmana föräldrarna att fotodokumentera tiden på IVA, detta är viktigt för barnet i det fortsatta läkningsarbetet.

 

Den postoperativa vården är krävande framförallt på de barn med svåra hjärtfel som har behandlats en längre tid i hjärtlungmaskin under operationen. Några av de orsaker som leder till problem postoperativt är att hjärtat svullnar, retledningssystemet påverkas samt att vänsterkammaren har svårt att pumpa ut blod i aorta. För att minska risken för hjärtkollaps lämnar man "sternum öppet", dvs ingen slutning av bröstbenet utan en patch av gortex sys över området. Det gör att hjärtat har större möjlighet att arbeta utan påfrestningar. Bröstbenet sluts efter ca 3 - 5 dagar när svullnaden har minskat. Åtgärden görs inne på IVA under intravenös narkos. Vissa barn kan utveckla pulmonell hypertension postoperativt vilket i sin tur ger en försämrad syrsättning. På dessa barn startar vi inhalation av kvävemonooxid (NO). I sällsynta fall är vänsterkammaren alltför påverkad för att kunna kontrahera sig adekvat. I dessa fall krävs vänsterkammarassist alternativt ECMO (Extra Corporeal Membran Oxygenation) under några dygn under tiden hjärtmuskeln återhämtar sig.

Som ansvarig sjuksköterska postoperativt följer man noggrant:

• Hemodynamik
  - Systemblodtryck kontra lungkretsloppets tryck
  - Blödning
  - Kapillärt läckage = extravasal vätska
  - Njurgenomblödning = diures
  > 2 ml/kg och timme
  - Vätskebalans - intag ca 2ml/kg och timme
  - Vasoaktiva droger beroende på hjärtfelets art och genomgången operation
• Andning
  - Ventilatorbehandling, vanligast Servo 300 med möjlighet till tryckunderstöd på egenandning
  - Saturation
• Smärtreaktioner
  - smärtskattning enligt modifierad NIPS eller Ansiktsskala
  - Morfininfusion som smärtstillande läkemedel tillsammans med Panodil
• Sedation
  - Dormicuminfusion

Cirka 6 -8 timmar efter avgång från hjärtlungmaskinen uppkommer ofta en kritisk fas. Barnet reagerar med sjunkande blodtryck, sämre cardiac output och diures. Aktiviteten kring barnet intensifieras och vasoaktiva droger ökas initialt samt eventuellt start av peritonealdialys pga den låga urinproduktionen. Volymsbehovet är stort pga kapillärt läckage. På de barn som har ett normalt koagulationsstatus använder vi oss av 5% Albumin, i annat fall färskfrusen plasma, trombocyter samt även blod beroende på hemoglobinvärde. Det är viktigt att följa barnets blodstatus och till vår hjälp har vi en bra utrustning bland annat blodgasapparat med elektrolytanalys, b - glucos samt en tromboelastograf för att kunna följa koagulationsmönstret. Under första dygnet är oftast en sjuksköterska helt upptagen med vården av det nyopererade barnet, för att allt skall fungera krävs ett mycket gott teamarbete mellan läkare, sjuksköterska och barn/undersköterska.

När barnet har stabiliserats överväger man i vilken ordning man skall avveckla intensivvården, det vill säga när skall respiratorn kopplas ifrån, pulmonalis- alt. vänsterförmakskatetern samt pleura/mediastinalt drän avlägsnas. För att göra den sistnämnda proceduren så smärtfri och lugn som möjligt får barnet vid drändragningen Rapifen® i.v. och sedering enligt ordination. Vårt mål är att vistelsen på BarnIVA skall vara en positiv upplevelse, fri från smärta och obehag. Att uppfylla detta mål är speciellt viktigt på patienter med svåra hjärtfel eftersom dessa barn återkommer för korrektion av hjärtfelet flera gånger.
Omhändertagandet av föräldrarna är en viktig del i vårt omvårdnadsarbete. Information till föräldrarna om vad som görs och kommer att göras lämnas kontinuerligt. En trygg förälder skapar lugn även för barnet.

Handledning
Som sjuksköterska på en barnintensivvårdsavdelning får man uppleva både glädje och sorg. Ofta ställs man inför svåra beslut där det är viktigt att stötta föräldrarna i deras svåra situation men lika viktigt är att glädjas med dem vid positiva besked. För att orka arbeta vidare är det viktigt att vårda sig själv, alla sjuksköterskor erbjuds därför kontinuerlig handledning i yrkesrollen. Vi har också regelbundna diskussionstillfällen med kurator där all personal kan ventilera sina upplevelser samt debriefing vid svårare händelser på avdelningen.

Välkommen till oss
Eftersom barnhjärtkirurgin är en stor del av vår verksamhet har vi beskrivit den mer ingående. Vill ni veta mer om hur vi vårdar barnen kan ni ta kontakt med oss på telefon. Vi visar gärna runt och berättar mer utförligt kring behandlingsmetoder och omvårdnadsåtgärder. Vi träffas på:

BarnIVA,
Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus,
416 85 Göteborg
Tel 031 - 3434528

---

Uppdaterad: 2006-10-30

Webbmaster: Kansliet

Infomaster: Bengt Ekeroth