Till Hjärtebarnsföreningens Hemsida

Presentation

Presentation
in English


Målsättning

Kontaktpersoner/
Styrelser


Verksamhets-
berättelse


Stadgar

Bli medlem

Hjärtebarnsfonden

GUCH-föreningen

Tidningen Hjärtebarnet

Informationsblad

Hjärtfel

Gästbok

Länkar

Kommentarer/
Frågor



Regioner

   Norr

   Mitt

   Central

   Öst

   Väst

   Syd


Läns- och Lokal-
föreningar

   Stockholm

   Värmland

   Halland

Hjärtebarnsföreningen - Tidningen Hjärtebarnet


Fråga Doktor Janne

 

doktorjanne.jpg (10514 bytes)
Jan Sunnergårdh, överläkare,
verksamhetschef,
Barnhjärtcentrum, Göteborg
Under denna rubrik kan du skriva om dina frågor som rör medfött hjärtfel. Doktor Jan Sunnegårdh, på barnhjärtcentret Östra sjukhuset i Göteborg, ger läsarna sitt svar i Hjärtebarnet.

 Hej!

Vår 5-årige son Ludwig har ett s.k. WPW-syndrom. Vi har letat överallt efter information om detta, bl. a på nätet, men det är svårt att hitta fakta om detta syndrom. Jag har givetvis pratat med läkaren som ställde diagnosen, flera gånger, men förstår inte alls vad han menar. Jag ser därför fram emot att höra ifrån Dr Janne.

Hälsningar Camilla

Bästa Camilla!

Tack för Ditt brev med förfrågan angående WPW-syndromet. Detta står för Wolff-Parkinsson-White, vilka redan 1930 beskrev denna sjukdomsbild hos vuxna. Det rör sig om en typ av rytmrubbning som ger hjärtklappning. WPW-syndromet är egentligen ett av flera tillstånd där extra retledningsbanor finns mellan förmak och kammare - normalt skall ju endast en sådan finnas för att leda impulsen från förmak till kammare. Ett samlingsbegrepp för dessa tillstånd där en eller fler extra retledningsbanor finnes är "preexcitationssyndrom". Själva hjärtklappningen orsakas av att impulser mycket snabbt fortleds mellan förmak och kammare genom den extra retledningsbanan och den normala förbindelsen. En slags cirkelgång uppstår mellan förmak och kammare med mycket snabb hjärtfrekvens som följd. Preexcitation är den vanligaste orsaken till hjärtklappning hos barn. Det förekommer hos både foster, nyfödda och äldre barn. Under fostertiden kan man behandla mamman med mediciner så att tendensen till hjärtklappningsattacker dämpas hos fostret och medicinering är också den vanliga behandlingen hos nyfödda och små barn. Ibland försvinner dessa extra retledningsbanor spontant under de första levnadsåren, och medicineringen kan i så fall utsättas. Under 1990-talet har radiofrekvensablation blivit rutinmetod vid behandling av preexcitation hos vuxna och äldre barn (över 3-4 år). Metoden innebär att den extra retledningsbanan (eller flera) bränns bort med kateterteknik. Behandlingen är botande och innebär alltså att dessa patienter idag inte längre behöver livslång medicinering.

Med vänlig hälsning Jan Sunnegårdh


Uppdaterad:
2006-10-30
Webbmaster:
Kansliet
Infomaster:
Bengt Ekeroth