Presentation

Presentation
in English

Målsättning

Kontaktpersoner/
Styrelser

Verksamhets-
berättelse

Stadgar

Bli medlem

Hjärtebarnsfonden

GUCH-föreningen

Tidningen Hjärtebarnet

Informationsblad

Hjärtfel

Gästbok

Länkar

Kommentarer/
Frågor


Regioner

   Norr

   Mitt

   Central

   Öst

   Väst

   Syd


Läns- och Lokal-
föreningar

   Stockholm

   Värmland

   Halland

 

Ny Uppsats

"Victoria föddes....
sedan bröt helvetet lös". 

Om krisstöd och socialt stöd, i ett föräldraperspektiv, när man får ett hjärtsjukt barn.

Socionomerna Malle Franzén och Annika Landhquist som arbetar som kuratorer, vid Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg, har under våren 2001 lagt fram en magisteruppsats vid Institutionen för socialt arbete som behandlar vilket socialt stöd föräldrar till hjärtsjuka barn har fått samt hur roll- och ansvarsfördelningen i familjen ser ut.

Ett barns hjärtsjukdom påverkar familjen både fysiskt och psykiskt, något som ställer stora krav på familjen att omfördela sina resurser, ta hänsyn och anpassa sig till en ny situation. Syftet med uppsatsen har varit att se vilket socialt stöd föräldrarna har fått och i vilken form det har givits: från sjukvården, de närmast anhöriga, vänner och bekanta samt samhället i övrigt. En tanke var också att särskilt lyfta fram papporna och se på deras situation i sammanhanget då en förutfattad mening var att sjukvården lättare "glömmer bort " pappan och hans behov. Ett delsyfte var också att se på vilket sätt omhändertagandet från sjukhuset kan utvecklas samt diskutera kring hur ett bra socialt stöd bör utformas.

Åtta föräldrapar har ingått i studien, mammor och pappor har intervjuats var för sig. Barnen var i åldrarna 6-9 år och lever alla med ett enkammarhjärta. Föräldrarnas situation var på detta sätt lite likartad och alla hade varit med vid en rad operationer och sjukhusvistelser.

Resultaten visar att föräldrarna har fått det bästa sociala stödet från sin partner, de närmast anhöriga samt från andra föräldrar i samma situation. Det framhålls att praktisk hjälp och emotionellt stöd från partnern och de närmast anhöriga är viktigast. Att verkligen få hjälp och avlastning med mat, passning av ev syskon, tvätt mm är mycket betydelsefullt då man själv inte orkar. Känslomässigt stöd, att få förståelse för situationen och hur man mår är också viktigt. Att träffa och möta andra som vet vad man talar om är något som de flesta söker, vilket också poängteras i många andra studier. Gemenskapen med andra föräldrar på hjärtavdelningen i Göteborg under sjukhusvistelsen framhålls av de flesta.

Beträffande pappornas situation så var det ingen som hade känt sig bortglömd eller dåligt bemött. Däremot beskrev flera att de upplevde det som att mamman och barnet var patienten. De kände att de stod mer utanför och intog i högre grad rollen som servare åt mor och barn. Undersökningen visar också, liksom flera andra studier, att det är modern som har det största vårdansvaret när det finns ett sjukt barn i familjen. Modern är i högre grad hemma och avstår från annat arbete under en längre tid. Pappan återgår snabbare i arbete och får därmed större tillgång till sociala kontakter på en arbetsplats.

Inom sjukvården är det viktigt att den medicinska vården kompletteras med psykosociala insatser för att få ett heltäckande omhändertagande. Det är viktigt att all sjukvårdspersonal har kunskap om hur människor reagerar i kris och känner till krisens olika faser för att kunna och våga möta föräldrar på ett adekvat sätt.

De områden som skulle kunna förbättras inom sjukvården är att en mer heltäckande uppföljning av barnen och familjen görs. En utredning beträffande barnens totala behov av habilitering och vilka möjligheter det finns för familjen till fortsatt psykosocial kontakt, bör göras.

I ett bra omhändertagande ingår bl a; att inte lämna någon ensam i en krissituation, att var lyhörd för familjens behov och att ha en helhetssyn på barn och familj.

Uppsatsen kan rekvireras från Hjärtebarnsföreningens kansli mot postokostnad.

---

Uppdaterad: 2006-10-30

Webbmaster: Kansliet

Infomaster: Bengt Ekeroth