Presentation

Presentation
in English

Målsättning

Kontaktpersoner/
Styrelser

Verksamhets-
berättelse

Stadgar

Bli medlem

Hjärtebarnsfonden

GUCH-föreningen

Tidningen Hjärtebarnet

Informationsblad

Hjärtfel

Gästbok

Länkar

Kommentarer/
Frågor


Regioner

   Norr

   Mitt

   Central

   Öst

   Väst

   Syd


Läns- och Lokal-
föreningar

   Stockholm

   Värmland

   Halland

Träff med hjärtungdomar från Finland

Hej! Nu ska jag berätta för dig om när jag tillsammans med paret Karlsson (Hedemora) träffade hjärtungdomar från den finska ungdomsföreningen Synja.

Det hela började med att jag fick ett mail från kanslit om att det skulle komma ungdomar från Finland till Stockholm. De skulle vara en dag i Stockholm och undrade om det fanns några svenska ungdomar som ville träffa dem. Jag tyckte det vore intressant, men jag ville inte vara själv. Det är mycket lättare att vara fler tyckte jag. Så jag tog och ringde runt till mina hjärtkompisar, men alla var upptagna med annat. Då började jag känna att skulle jag verkligen göra detta? Nu tog jag kontakt med Marianne på vårt kansli och sa vad jag tyckte. Hon förstod och bad mig kontakta Solveig som är kontaktförälder i Stockholm. Sagt och gjort så fick jag tag på Solveig och berättade hela historien. Det visade det sig att Solveig några veckor innan hade haft kontakt med Finska hjärtföräldrar och visat dem runt i Stockholm. Hon sa att en del av de finska ungdomarna kunde lite svenska. Lite senare på fredagskvällen så skulle det vara en träff för hjärtföräldrar i Stockholm, som Solveig bad mig komma till så vi kunde prata mer. På denna träff så var det ett par från Dalarna som också var inbjudna. Efter det att jag hade småpratat med Karlssons om vad jag skulle göra på lördagsförmiddagen, så beslöt de att följa med mig. Då kan jag säga att det kändes bättre plus att jag blev mindre nevös. Innan all denna nervositet började komma, så hade jag haft kontakt med Pekka. Han hade ansvar för de finska ungdomarna. Vi skulle träffas på Stadsgårdskajen där Viking Line lägger till klockan 10:00. Jag och paret Karlsson, Carita och Jan, träffades lite tidigare. När vi fick tag på Pekka och hans gäng, så visade sig att de hade bokat en guidad buss genom Stockholm - på finska. Det kan jag säga att det var en "ny" upplevelse! Att bli guidad i sin egen stad på ett språk som man inte förstod så mycket av. Som tur var så hade jag själv varit på de flesta turistställena som vi for förbi. När det blev paus så stod jag utanför bussen och pratade med Pekka som kunde lite svenska, nu kom det fram en tjej och presenterade sig. Hon kunde prata mer svenska. Vi stod och pratade om var vi kunde träffas efter den guidade turen. Jag föreslog Kulturhuset som låg ganska nära. Jag, Carita, Jan och sex finska ungdomar fikade där och pratade om allt möjligt. Det mest rörde sig om sjukvård och om våra respektive föreningar. Vi pratade både engelska och svenska och nervositeten släppte ju mer vi diskuterade. Jag tyckte det blev en lyckad träff, trots oron innan.

Jag vill avslutningsvis speciellt TACKA Carita och Jan som följde med mig på träffen. Dessutom så vill jag ge en ros till er som stöttade mig att genomföra detta uppdrag - ingen nämnd och ingen glömd!

Nu kanske du som läser detta tycker att "Detta skulle du ha klarat själv!" Till dig kan jag säga att det är betydlig lättare att prata med någon okänd på sitt eget språk än att prata med en okänd på ett annat språk. Det gör det lite svårare - men det gick ju!

Mikael Meijer

---

Uppdaterad: 2006-10-30

Webbmaster: Kansliet

Infomaster: Bengt Ekeroth