Hjärtebarnsföreningens Informationssidor

Presentation

Presentation
in English

Målsättning

Kontaktpersoner/
Styrelser

Verksamhets-
berättelse

Stadgar

Bli medlem

Hjärtebarnsfonden

GUCH-föreningen

Tidningen Hjärtebarnet

Informationsblad

Hjärtfel

Gästbok

Länkar

Kommentarer/
Frågor

Regioner

   Norr

   Mitt

   Central

   Öst

   Väst

   Syd

Läns- och Lokal-
föreningar

   Stockholm

   Värmland

   Halland

Hjärtbarnet och infektioner

Det är mycket vanligt att barn särskilt under sina första levnadsår insjuknar i många l uftvägsinfektioner. Även hjärtbarn insjuknar i ett antal infektioner årligen, en del hjärtbarn är dessutom mer mottagliga för infektioner än normalt. Vården av hjärtbarn med infektioner är för det mesta precis den samma som den är för andra barn. Det finns inte särskilt mycket forskning på just hjärtbarn och infektioner, därför är den här artikeln mest baserad på mina egna erfarenheter i ämnet - förhoppningsvis får ni något ut av dem, skriver den finska barnkardiologen Tero Tikanoja.

Allmänt om barn och infektioner
Daghemsbarn under tre år har i medeltal infektionssymptom i 100 dagar under ett års tid. Siffran för barn över tre år är 50. Under 80 procent av dessa dagar har barnen snuva som symptom och hosta under cirka 50 procent av dessa dagar. Feber (mer än 38 grader) har barnen i medeltal I åtta dagar, öronvärk i sju och diarré eller kräkningar i fem dagar per år. Barnen är borta från dagvård i medeltal 1,5 dagar per månad på grund av infektioner. Det är allmänt känt att barn i dagvård har en och en halv till tre gånger fler infektioner än barn som vårdas hemma. I familjedagvård är barnen klart friskare än i daghemsgrupper men ändå oftare sjuka i infektioner än barn som vårdas hemma. Om föräldrarna röker hemma kan detta påverka barnet så att det har infektioner dubbelt så ofta än normalt. Att infektioner är ett problem påvisas tydligt av att så gott som vart tredje barn inte mer har adenoider (nästonciller) nuförtiden.

När är hjärtbarnet mer mottagligt för infektioner?
Majoriteten av hjärtbarnen har ett för blodomloppet så obetydligt hjärtfel att det inte förorsakar några allmänsymptom hos barnet. Ibland är hjärtfelet förknippat med någon annan medfödd missbildning. Vid större hjärtfel (undantaget alltså små kammarseptumdefekter och andra småfel som inte kräver behandling) förekommer det relativt ofta också andra medfödda missbildningar, men dessa är som tur oftast utan större betydelse för individen.
Följande procenttal på missbildningar som förekommer i samband med hjärtfel är: I stöd- och rörelseorganen nio procent, I cenrtala nervsystemet nio procent, I urinvägarna och könsorganen fem procent. I mag-tarmkanalen fyra procent och i luftvägarna två procent - ett barn kan dessutom ha flera olika anomalier samtidigt. På basen av den här listan är det därför lätt att dra slutsatsen att åtminstone en del hjärtbarn har en större mottaglighet för luft- och urinvägsinfektioner.
I sällsynta fall har ett hjärtbarn också fel i immunsystemet som gör barnet extra mottagligt för allvarliga infektioner. I dessa fall måste man kanske också göra avvikelser i det normala vaccineringsprogrammet. Vid olika syndrom, till exempel vid Downs kan barnet ha mjuka luftvägar och ökad slembildning, vilket i sig gör barnet extra mottagligt för infektioner, även om barnet inte har hjärtfel.
Om barnet har stora förbindelser mellan förmaken eller kamrarna eller till exempel öppetstående ductus cirkulerar det mer blod i lungorna än normalt, lungorna är "fuktigare" än normalt. I detta fall är kanske inte mottagligheten för infektioner i sig ökad, men mottagligheten för förlängda lunginfektioner är däremot högre. Enligt läroböckerna leder en ökad shuntning av blod till lungorna till att patienten kan ha en ökad risk att insjukna i lunginflammation. Nuförtiden är lunginflammation hos hjärtbarn ganska sällsynta eftersom stora hål I hjärtat repareras redan under de första levnadsåren.
Om hjärtbarnet opereras finns det alltid en risk för infektioner, även allvarliga sådana, under eftervårdstiden. Trots rigorös hygien och andra åtgärder är det inte möjligt att helt eliminera denna risk.

Hur ska vanliga infektioner behandlas?
Vården av hjärtbarn som lider av vanliga virusinfektioner sker precis som vården av andra barn. Alltså symptomen behandlas, men, och detta är av yttersta vikt, en antibiotikakur ska aldrig påbörjas på lättare grunder bara för att det är fråga om ett hjärtbarn. Inte ens om snuvan och rossligheten i lungorna pågår länge men barnets allmäntillstånd är gott och febern inte stiger på nytt. Barnsjukdomar får hjärtbarnet insjukna i och lida av precis som vanliga barn.
Om barnets hjärtfel inverkar på barnets allmäntillstånd är feber en klar extra belastning. Vanligen brukar men råda att ge febernedsättande medicin först vid 38,5 graders feber men ett hjärtbarn som lättare blir ansträngt kan behöva febernedsättande redan vid lägre feber. Man ger till exempel paracetamol (10-) 15 mg per kilo som barnet väger med sex timmars mellanrum tills febern inte mer stiger. En del barn tolererar hög feber utan större allmänpåverkan och till dem är det onödigt att ge regelbunden febernedsättande medicinering.

När är det viktigt att undvika infektioner?
Om barnet ska på en hjärtoperation, särskilt om det blir frågan om öppen hjärtkirurgi (då hjärt-lungmaskinen används), är det skäl att försöka undvika infektioner och hålla barnet borta från ställen där det kan utsättas för smitta. Vid öppen hjärtkirurgi utsätts barnet för en mycket stor risk för komplikationer om barnet har den minsta lilla infektion i kroppen. Därför är grundregeln den att barnet måste ha varit friskt i minst tre veckor före en hjärtoperation. På det här viset utsätts barnet inte för onödiga, allvarliga komplikationer i luftvägarna under eftervårdstiden. Det här kravet leder till att småbarns hjärtoperationer ofta måste skjutas upp. Många inhiberade operationer - en del inhiberas också av andra orsaker än infektioner - är förstås psykiskt mycket stressigt för familjen. Men mitt i allt det här är måste man komma ihåg att det viktigaste av allt är ett bra slutresultat.
När barnet ska på hjärtkateterundersökning eller -ingrepp är det också viktigt att barnet inte har luftvägsinfektioner. Karenstiden behöver dock inte vara så lång som inför en operation. Men å andra sidan måste barnets luftvägar vara helt friska om läkarna ska undersöka lungkärlens funktion och därmed kunna få helt pålitliga och sanningsenliga mätresultat.

Vad kan man göra?
Många faktorer inverkar på var ett hjärtbarn vårdas. För ett hjärtbarn under tre år är hemmet den bästa platsen jämfört med daghem eller familjedagvård. Hemmets överlägsenhet betonas särskilt före operationer och naturligtvis genast efter operationen och i alla situationer där barnet har många olika hälso- eller andra problem.
Det är viktigt att ta hand om infektionshärdar, särskilt före en operation. Då kan det vara skäl att operera bort till exempel nästoncillen om man misstänker att den ligger bakom upprepade luftvägsinfektioner. En infekterad nästoncill och hjärtoperation är inte en bra kombination.
Vaccineringarna är det också skäl att ta programenligt. På hösten får dessutom alla hjärtbarn med betydande hjärtfel influensavaccin gratis (i Finland). Den är särskilt viktig för barn som lätt kan få problem i lungkretsloppet. Det vill säga alla barn med enkammarhjärta samt de som har högt tryck i lungkretsloppet.
Det är skäl att minnas att influensavaccinet enbart skyddar mot influensa som sprids i epidemier under vinterhalvåret och att vaccinet inte minskar mottagligheten för vanliga förkylningar. Vaccinet kan ges åt barn över sex månader.
Vattkoppsvaccinet hör inte till det allmänna vaccineringsprogrammet i Finland. Vaccinet i sig är bra. Sjukdomsförloppet kan vara svårt hos vissa barn och följdsjukdomarna besvärliga. Därför kan det vara skäl att ge även vattkoppsvaccinet åt hjärtbarnet efter att det fyllt ett år. Föräldrarna måste själva betala för vattkoppsvaccinet (i Finland).
Om barnet lider av många på varandra följande bakterieinfektioner, kan barnläkaren eller öronläkaren ordinera en profylaktisk antibiotikakur för hela vinterhalvåret. Sådana här kurer är också helt på sin plats för hjärtbarn om läkaren anser den vara behövlig.

Till sist
Barnens infektionssjukdomar är ansträngande både för barnet och dess familj. Om barnet dessutom har ett komplicerat hjärtfel, är familjens resurser ofta tärda till det yttersta.
Till slut vill jag gärna ta fram följande punkter:

Använd ditt sunda förnuft - det är ingen idé att söka sig till läkare för varje vanlig virussjukdom. Det är inte heller förnuftigt att be om antibiotika till barnet om det inte finns en klar orsak för medicinering.

Det är en stor fördel för alla parter om man alltid söker upp samma läkare om barnet ofta behöver läkarhjälp med att klara av infektionerna. På det viset har en person en översikt över barnets hela hälsotillstånd. Det spelar ingen roll var denna läkare befinner sig, sjukhus, vårdcentral eller privat läkarcentral är lika bra.

Det finns ingen "tredagars-regel" vad beträffar feber. Om ett febrigt barn för övrigt mår bra, orkar till exempel dricka tillräckligt, blir sjukdomen inte allvarlig den fjärde feberdagen. Å andra sidan ska man söka sig till läkare om hemmavården inte verkar räcka till.

Barnen växer och infektionskänsligheten minskar i allmänhet efter tre års ålder.

Text: Tero Tikanoja, barnkardiolog, KYS (Kuopio universitetssjukhus, Finland)
Foto: Siv Björk
Översättning till svenska: Patricia Heikkilä
Artikeln är tidigare publicerad i Sydänlapset, den finska hjärtebarnstidningen

Tero Tikanoja är barnkardiolog, KYS, på Kuopio universitetssjukhus i Finland.

Uppdaterad:
2006-10-30 Webbmaster:
Kansliet Infomaster:
Bengt Ekeroth