Presentation
Presentation
in English
Målsättning
Kontaktpersoner/
Styrelser
Verksamhets-
berättelse
Stadgar
Bli medlem
Hjärtebarnsfonden
GUCH-föreningen
Tidningen Hjärtebarnet
Informationsblad
Hjärtfel
Gästbok
Länkar
Kommentarer/
Frågor
Regioner
Norr
Mitt
Central
Öst
Väst
Syd
Läns- och Lokal-
föreningar
Stockholm
Värmland
Halland
Sju tips som ger dig ett bättre bemötande
Oförstående myndighetspersoner och snåriga regler.
Ibland är det svårt att få stöd och hjälp.
Lars Cöster har under tio år som pappa till sin rörelsehindrade son utvecklat vissa talanger för hur man kommer till tals med myndigheterna.
Hans tips kan ge dig bättre bemötande och mer hjälp.
Sedan sonen Max föddes för tio år sedan har Lars Cöster och hans fru varit beroende av beslut från kommunen, landstinget, försäkringskassan och andra instanser. Med tiden har han lärt sig en del knep för att få ett bättre resultat i kontakten med myndigheter – men att få sin vilja fram är inte detsamma som att få ett bra bemötande, konstaterar han.
– Det har hänt att handläggare har nekat oss hjälp, men att vi efteråt ändå tyckt att vi fått ett bra bemötande. Liksom att vi ibland har fått det vi önskat, men ändå känt oss illa behandlade, säger han.
Idag finns ett 30-tal myndighetspersoner i habilitering, försäkringskassa hjälpmedelsverksamhet med mera, runt hans rörelsehindrade son. Som mest är det flera möten med myndigheter varje vecka. Ett av hans viktigaste råd är att vara påläst om vilka lagar och regler som gäller.
– Det är nog det jag har haft mest nytta av i mina myndighetskontakter. Genom att kunna mer än handläggaren får man ett övertag. Det är nog svårare att säga nej till någon som är påläst. Dessutom tror jag att det gör att jag får ett bättre bemötande.
Samtidigt tycker han att det är synd att det ska behövas sådana här tips.
– Det hjälper dem som är starka. Problemet är att alla inte orkar stå på sig. (ikapp)
1. Var förberedd
o Läs på de lagar och regler som gäller. Prata med en ombudsman, jurist eller tillsynsmyndighet. Det är svårare att säga nej till någon som är påläst och insatt.
o Ta reda på vad din handläggare får bestämma över. Vem är chef? Vem fattar besluten?
o Lyssna på andra personers erfarenheter. Tänk på att det råder skillnader mellan olika delar av landet.
o Skriv en komihåglapp så att du inte glömmer någonting viktigt.
2. Var tydlig
o Skilj på problem och vad du vill ha för hjälp. Håll isär dina mål (vad du vill uppnå) och vad du söker för insats (till exempel stöd eller bidrag).
o Vad har du för akuta behov? Vad vill du lösa på sikt?
o Förvänta dig inte att handläggaren själv ska inse vad du vill ha. Lämna egna konkreta förslag.
3. Rikta kritiken till rätt mottagare
o Kritisera inte kommunen när du har kontakt med landstinget, eller tvärt om. Det leder inte till några förbättringar.
4. Använd tillsynsmyndigheterna
o Diskutera ditt fall med länsstyrelsen, JO, Skolverket, Socialstyrelsen eller annan tillsynsmyndighet. Hos dem kan du göra en anmälan om du tycker att du blivit dåligt behandlad.
5. Använd både skriftlig och muntlig kontakt
o Om du bara framför ditt ärende muntligt är det lättare att du blir missuppfattad av myndigheten. En handläggare får svårare att hitta på någon annan version av din begäran om den är skriftlig.
Begär skriftliga besked även om du, formellt sett, inte ansöker om något.
o Myndigheterna är skyldiga att besvara skriftliga ansökningar. Överklaga beslutet om du tycker det är felaktigt.
6. Ta hjälp av andra
o Vänd dig till intresseorganisationerna. Om du tycker att det är svårt att prata eller skriva till myndigheter kan du ta hjälp av någon som har ditt förtroende och är duktig på att prata eller skriva.
7. Du är som du är men det finns fler handläggare
o Om personkemin mellan dig och din handläggare inte stämmer ska du vända dig handläggarens chefen och be att få byta.
o Ändra inte ditt språk eller beteende för att anpassa dig till myndigheten. Det är den som ska gå dig till mötes.
(ikapp)
Uppdaterad:
2006-10-30
Webbmaster:
KanslietInfomaster:
Bengt Ekeroth