Europeisk träff för GUCH
I början av juli träffades ca 70
ungdomar från knappt 20 länder i Oxford, England för att diskutera
frågor angående medfött hjärtfel, umgås och upptäcka Oxford.
Efter en bökig resa med försenade bussar
kom jag äntligen fram till Mansfield collage där vi skulle vara.
Jag fick snabbt veta var jag skulle bo, det vara att kasta in grejerna för
middagen pågick redan.
Efter middagen umgicks man bara med övriga
deltagare och jag träffade även Lars-Erik, min svenske kamrat, som hade
kommit tidigare.
Följande dag efter frukost började vi
lyssna på professor Jane Somerville, ordförande i GUCH.
Sedan började föreläsningen 'Arbete och Handikappad: Ett Europeiskt
perspektiv' av Brian Doyle professor i arbetsrätt Liverpools universitet.
Efter föreläsningen träffades vi i små arbetsgrupper om ca 10 personer
för att diskutera hur det ser ut respektive länder. Det man kan säga att
Sverige och Finland är rätt lika och vi ligger långt framme jämfört med
andra europeiska länder.
Sedan fick även tid att förbereda en
nationell presentation så jag och Lars-Erik började att klippa och
klistra.
På eftermiddagen kunde man välja mellan
att åka till ett slott eller åka sightseeing i Oxford vilket både
Lars-Erik och jag valde och det var intressant. Det finns en massa collage i
Oxford, ca 250st, och en del är inte stora som det vi bodde på med knappt
100 elever.
Efter middagen började de nationella
presentationerna och vissa hade missuppfattat vad dom skulle göra så de
pratade på långt över de ca 10 minuterna vi skulle använda oss av.
Följande dags föreläsning 'Är Du
Handikappad?' av Bill Albert var både intressant och rolig och handlade
mycket om att samhället gör folk handikappade genom att det kanske inte
att är lätt att ta sig fram om man sitter i rullstol t.ex. Sedan vart det
arbetsgrupper där vi diskuterade vad han sagt och det verkar var ganska
lika överallt.
Vi hade fritid under eftermiddagen så vi
kunde vila inför den formella mottagning som hölls i The House of Lords,
Palace of Westminister, London.
Där var det hårdare säkerhetskontroll än på flygplatsen. Annars var det
trevligt att gå omkring och småäta och få glaset påfyllt hela tiden.
Sista dagens förläsning handlade om
'Träning' Dr Graham Stuart , Barnsjukhuset i Bristol.
Nästa oavsett hur dålig man är kan man göra någonting och böra göra
någonting vilket jag själv har tagit fasta på och börjat cykla mera, i
och för sig är jag inte speciellt sjuk utan bara lat. Det räcker med 3*20
minuter i veckan för att öka sin kondition.
Sedan var det internationell fotbollsmatch
och då tror jag ingen hade hjärtfel med tanke på hur deltagarna sprang.
Kvällen inleddes med de kvarvarande
nationella presentationerna vilket även innehöll min och Lars-Eriks
presentation som kanske inte var bäst, men däremot klar, kort och koncis.
Och det fick vi i alla fall beröm för. Kvällen avslutades med middag och
disco där det fälldes en och annan tår inför avskedet under morgondagen
och tyvärr var jag tvungen att gå och lägga mig tidigt pga att min buss
gick 04.30 följande morgon.
Det var en intressant och trevlig vecka på
alla sätt utom det att jag undrar vem som har lärt engelsmän att laga
mat, konstigare maträtter och kombinationer får man leta efter!
Med vänlig hälsning Per Rehnström