Presentation

Presentation
in English

Målsättning

Kontaktpersoner/
Styrelser

Verksamhets-
berättelse

Stadgar

Bli medlem

Hjärtebarnsfonden

GUCH-föreningen

Tidningen Hjärtebarnet

Informationsblad

Hjärtfel

Gästbok

Länkar

Kommentarer/
Frågor


Regioner

   Norr

   Mitt

   Central

   Öst

   Väst

   Syd


Läns- och Lokal-
föreningar

   Stockholm

   Värmland

   Halland

KARTLÄGGNING AV PSYKISKT VÄLBEFINNANDE HOS FÖRÄLDRAR TILL BARN MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL.

Omkring 800 barn föds årligen med hjärtefel i Sverige. Stora medicinska framsteg har gjorts och dödligheten till följd av medfött hjärtefel har minskat i landet. De psykosociala problem som drabbar anhöriga, i synnerhet föräldrar till barn med medfött hjärtefel, har dock i allt för liten utsträckning beaktats, något som Hjärtbarnsföreningen uppmärksammat. Medfödda hjärtfel kräver i många fall ett kontinuerligt omhändertagande utanför sjukhuset, något som föräldrarna vanligtvis står för, och deras ansvar förväntas öka i framtiden inte minst på grund av besparingar inom vården.

I höstas påbörjades en omfattande studie, genom enkät, där den psykosociala situationen bland medlemmar i föreningen kartläggs. Av 1500 tillfrågade medlemmar, svarade 1082 (72%) föräldrar. Den första analysen är i sitt slutstadie och fler analyser förväntas ske. Här redovisas resultat från den första analysen.

I den första analysen har vi framställt den sociodemografiska egenskapen hos deltagarna, samt kartlagt deras psykiska välbefinnande. Som redovisas i tabell 1av de svarande var 61% mödrar och 38% fäder. Deltagarna var i genomsnitt 39 år gamla med ingen större skillnad mellan genomsnittsålder könen emellan. Majoriteten av deltagarna hade gymnasieutbildning (46%) som högsta utbildning , knappt före universitetsutbildade (37%). En övervägande majoritet var gifta eller sambo (92%). Bara 6% av svarande hade en utländsk bakgrund, 2 % var sjukskrivna och lite drygt 3% arbetslösa.

Tabell 1: Sociodemografiska egenskapen hos deltagande föräldrar

	ALLA n=1082(100%)	MÖDRAR n=662(61,2%)	FÄDER n=420(38,8%)
Ålder Medelålder	39	38	40
Utbildning	N    (%)	N    (%)	N    (%)
Grundskola	123 (11,4)	66 (10)	57 (13,6)
Gymnasieutbildning	499 (46,2)	281 (42,4)	218 (52)
Universitetsutbildning	404 (37,3)	284 (42,9)	120 (28,6)
Annat	55 (5,1)	31 (4,7)	24 (5,7)
Civilstånd	N    (%)	N    (%)	N    (%)
Ensamstående	44 (4,1)	38 (5,7)	6 (1,4)
Gift/Sambo	992 (91,9)	591 (89,3)	401 (95,7)
Frånskild	40 (3,7)	31 (4,7)	9 (2,1)
Änka/Änkling	4 (0,4)	2 (0,3)	2 (0,5)
Utländsk härkomst	63 (5,8)	35 (5,3)	28 (6,7)
Sjukskriven	31 (2,9)	26 (3,9)	5 (1,2)
Arbetslös	39 (3,6)	26 (4)	13 (3,2)

 När det gäller det psykiska välbefinnandet, anger föräldrarna i genomsnitt signifikant högre tecken på depression, ångest och kroppsliga reaktioner än en kontrollgrupp, såväl när det gäller alla deltagare som när det gäller varje kön för sig. Detta redovisas i tabell 2. Ett grovt mått på välbefinnandet har tagits fram och är en sammansättning av depression, ångest och kroppsliga besvär. Även för detta grova mått, skiljer sig deltagarna från kontrollgruppen. Vi uppmärksammade vidare att mödrarna uppvisade högre tecken på depression, ångest och kroppsliga besvär än fäderna. Detta gäller även för det grova måttet för psykisk välbefinnande. 14% av deltagarna uppgav en dålig tro inför framtiden, med 43% osäkra medan lika många såg positivt inför framtiden.

Tabell 2: Psykiskt välbefinnande och framtidstro hos föräldrar till barn med medfött hjärtfel

	ALLA	MÖDRAR	FÄDER
Välbefinnande
Hjärtbarnsföräldrar	0,78	0,92	0,57
Kontroll gruppen	0,51	0,63	0,39
Ångest
Hjärtbarnsföräldrar	0,64	0,76	0,44
Kontroll gruppen	0,5	0,62	0,38
Kroppsliga besvär
Hjärtbarnsföräldrar	0,74	0,84	0,58
Kontroll gruppen	0,44	0,5	0,34
Depression
Hjärtbarnsföräldrar	0,93	1,11	0,65
Kontroll gruppen	0,63	0,79	0,47
Framtidstro	N (%)	N (%)	N (%)
God tro inför framtiden	470 (43)	264 (39)	206 (49)
Varken god eller dålig tro inför framtiden	473 (43)	295 (45)	177 (42)
Dålig tro inför framtiden	113 (12)	85 (13)	28 (7)
Mycket Dålig tro inför framtiden	25 (2)	18 (3)	7 (2)

Alla skillnader är statistiskt säkerställda.
I nästa steg kartläggs på djupet vilka faktorer som bidragit till att hjärtebarnsföräldrar mår psykisk sämre än kontrollgruppen som består av slumpvalda icke patient del av befolkningen från hela Sverige. Vi återkommer men dessa resultat inom kort.

Med vänlig hälsning
Fil dr Joaquim J.F Soares och statistiker Stephen Lawoko

---

Uppdaterad: 2006-10-30

Webbmaster: Kansliet

Infomaster: Bengt Ekeroth