MASSAGE OCH BERÖRING
Vi vet hur viktigt det är att, redan från
allra första början, hålla det nyfödda barnet nära. Tid och längtan går
åt att planera dessa första timmar och veckor efter barnets födelse för att
undvika något som skall beröva oss dessa dyrbara stunder för att knyta an.
När en baby anländer till världen och något
har blivit galet, blir de planerna förintade. Det varma och glädjefyllda
välkomnandet som vi hoppades på ersätts av en våldsam behandling som vi
aldrig kunnat föreställa oss. Det är en nödvändig behandling för att
hålla barnet vid liv, men den framkallar också en mängd känslor och
reaktioner hos föräldrarna.
Föräldrarna går in i olika sorgefaser: chock, förnekelse (besatthet
beträffande barnets medicinska tillstånd), skuld ("vad har jag gjort som
orsakat detta?"), ilska (på barnet, make/maka, sjukhuspersonal, ödet),
depression (skapar ofta en mur mellan dem själva och barnet) och rädsla.
Dessa känslor är naturliga och varierande och kan uppträda i omgångar under
lång tid efter barnets födsel. Föräldrar hämtar sig från första chocken
för att till slut acceptera situationen och börja försöka hitta vägar att
hjälpa sin baby genom krisen och bindningsprocessen.
Hur är det då med den lilla babyn? Under
tiden som barnet själv genomgår olika faser - chock, smärta, rädsla,
tillbakadragande kanske han/hon glöms bort som känslig, kännande mänsklig
varelse, medan de vuxna runt omkring koncentrerar sig på att rädda hans liv.
Barnets första kontakt med mänsklig beröring förknippas med smärta: nålar,
sonder, slangar hårdhänt behandling, skarpt ljus. Allt detta kommer
plötsligt, efter den varma trygga tillvaron i fosterstadiet.
För några år sedan började mina funderingar om, hur kan jag som
barnsköterska. Öka min kunskap i bla. Smärtlindring, välbefinnande hos det
lilla Barnet. Inför och efter undersökningar, operationer mm.
Vägleda och ge föräldrarna råd och små knep som kan vara till hjälp i den
dagliga kontakten med sitt Barn. Ett redskap som kan underlätta och hjälpa dem
att nå varandra, det är så viktigt att föräldrarna känner att det är de
som ÄR föräldrar, hur mycket VI än pysslar, tröstar och gosar så är det
för att stötta och avlasta dem som förälder.
Det finns en massa olika smärtlindrande
metoder.
- Avledning t.ex. sagor, musik
- Avslappning
- Trösta
- Lekterapi
- TNS
- Läkemedelsbehandlingar
- Massage

Ing-Britt Johansson
Massage och beröring väckte mitt intresse.
Jag är nattarbetande barnsköterska, det innebär att mörkret intar
avdelningen. Föräldrars oro och frågor kommer, det kan bli svårt att somna.
Barnen skall känna trygghet och få bästa möjliga nattro, liten som stor. Min
erfarenhet är att beröring och sättet hur man tar i barn betyder mycket för
att barnet skall känna sig avslappnat och tillfreds.
Fördelarna med massage är många
Massage stimulerar cirkulationen och befrämjar hjärtverksamheten, andningen
och matsmältningen, samordna och stärker muskler.
Ökar nivån av lugn och ro-hormonet
OXYTOXIN.
SPÄDBARNSMASSAGE är ingen behandling men kan
ha terapeutiska effekter.
- Kan lindra vid kolikbesvär.
- Om den första kontakten av någon anledning
blivit störd t.ex: barn - förälder, barn - barnsköt, barn - sjuksköt.
- Ett sätt att tala utan ord - som alla
förstår
- Stärker kroppsuppfattningen
- Frigör spänningar.
Jag kände här är just vad våra barn
behöver, inte bara barn kanske utan alla och framför allt föräldrarna som
står i den dagliga kontakten med sitt barn
Jag presenterade min önskan om att få gå en instruktörsutbildning i
spädbarnsmassage för att kunna utöka mina kunskaper i omvårdnad. Och kunna
delge den till föräldrar, syskon och andra som är i daglig kontakt och
samvaro med det sjuka Barnet.
Min önskan gick i uppfyllelse och 1999 utbildade jag mig till "instruktör
i spädbarnsmassage" på Axelsons Gymnastiska Institut. En utbildning som
barnhjärtenheten på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus bekostade. Där
jag också känner att jag har mitt stora stöd bland arbetskamrater och chefer,
för att jag skall kunna komma vidare och delge av mina kunskaper.
Nu är jag intresserad av att genomföra en
studie med syfte att erbjuda föräldrar till barn som föds med mycket
komplicerade hjärtfel, där vi vet att sjukhusvistelserna kan bli många och
långa, en kurs i spädbarnsmassage. Kursen innebär att föräldrarna lär sig
att massera sitt barn och att vi anpassar massagen efter hand som barnet växer.
Tekniken som lärs ut grundar sig på indisk
massage. Den är utarbetad av den amerikanska författaren Vimala Mc Clure.
Utifrån sin långa erfarenhet av babymassage har hon utarbetat en teknik som
fungerar som ett växelspel mellan den indiska massagen som Leboyer förde med
sig till väst och den teknik som går under benämningen "svensk
massage", efter Per Henrik Ling, den svenske gymnastikens fader.
Massagen utförs både i riktning från och mot hjärtat. Den ska dels vara
rogivande, dels cirkulationsbefrämjande.
Tekniken finns beskriven på svenska i boken "Spädbarnsmassage- En
handbok" (Lidbeck-Rydin-Uddman). Sedan kan jag varmt rekommendera boken
"Berör mig! Massage för stora och små barn" av Lena Jelvéus.
I veckan fick jag också ett glädjande besked
från Marianne Björnsdotter att jag har fått beviljat en summa pengar från
Hjärtebarnsfonden, så att jag kan komma igång med studien.
Ing-Britt Johansson
avd 323 Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg

Redaktionen kontaktade hjärtebarnsmamman
Marie Winald-
Karlström, som vi hört var mycket
intresserad av spädbarnsmassage, för en kommentar om Ing-Britt Johanssons
projekt.
- När jag fick veta att det skall göras en
studie kring massage/beröring och hjärtbarn blev jag mycket, mycket glad!
Jag är själv mamma till Jesper, 5 år, som har Down´s syndrom och är
TCPC-opererad för två och ett halvt år sedan. Då Jesper tror att allt som
skall göras mot hans kropp kommer att göra ont, kände jag att jag måste få
honom att inse att det även kan göra gott när man tar i honom. Därför
anmälde jag mig till en kurs i beröringsmassage för ett år sedan. Jag
började med hand- och fot, men blev så intresserad att jag fortsatte direkt
med helkroppsmassagekursen. I våras blev jag diplomerad beröringsmassör.
Redan tidigt under kursen kom frågan: hur
skulle föräldrar och hjärtbarn ta till sig sådan här massage? Massagen är
taktil, d v s en mjuk beröring av huden. Den är utarbetad ur
spädbarnsmassagen. Den är mycket behaglig och görs aldrig någonstans på
kroppen mot mottagarens vilja. Allt sker i samförstånd. När man sitter hos
sitt nyopererade barn och knappt vågar ta i det, kanske det skulle vara skönt
att få en metod att "gömma" sig bakom? Att få hjälp till att
fokusera på barnets välbefinnande istället för sin egen rädsla? Händerna
kan göra så mycket!
Under kursen fick jag ju själv ta emot många
behandlingar. Då jag själv är hjärtopererad som 6-åring, har jag alltid
haft mycket svårt för att överlämna mig och slappna av vid beröring.
Speciellt svårt har varit att ligga på rygg. (Säkert vanligt för många av
oss.) Jag upplevde det som mycket svårt i början, men vid slutet av kursen
hade jag blivit mycket bättre på att slappna av och njuta. Jag är inte rädd
alls längre.
Jag har inte haft möjlighet att ge Jesper så
mycket massage som jag velat än, men litegrann har jag gett honom. Han vet nu
att det inte gör ont. Och jag får nu använda lite olja vid massagen. De
perioder jag masserat honom har hans mage fungerat mycket bättre än annars.
Han brukar vara mycket trög i magen. Och han blir så underbart dåsig och
trött under massagen och somnar och sover jättegott efteråt.
Jag är väldigt nyfiken på vad studien som
Ing-Britt Johansson skall göra kommer att ge. Jag har, genom många som gick
min kurs och inte minst jag själv, klart noterat att massagen ger så mycket
på många plan! Både fysiskt och psykiskt. Och det är inte bara mottagaren
som mår väl! Den som ger massage påverkas i lika hög grad, ja även fysiskt!
Och efter ett tag utvecklas en kommunikation mellan den som ger och den som tar
emot, som är tyst, stilla och - helt unik.
Jag kan bara gratulera de som får chansen att
ingå i studien och jag ser fram emot att få resultaten redovisade! Och jag vet
redan vad nästa studie i ämnet kan handla om: hur påverkas
hjärtebarnsföräldrar av att själva få ta emot massage när livet gör ont?
Marie Winald Karlström