Presentation
Presentation
in English
Målsättning
Kontaktpersoner/
Styrelser
Verksamhets-
berättelse
Stadgar
Bli medlem
Hjärtebarnsfonden
GUCH-föreningen
Tidningen Hjärtebarnet
Informationsblad
Hjärtfel
Gästbok
Länkar
Kommentarer/
Frågor
Regioner
Norr
Mitt
Central
Öst
Väst
Syd
Läns- och Lokal-
föreningar
Stockholm
Värmland
Halland
Lyckad operation…i USA
Då barnhjärtkirurgerna i Lund och Göteborg endast kunde erbjuda hjärttransplantation så vände sig Jens läkare till professor Edvard L Bove på Michigans Universitetssjukhus i Ann Arbor i USA. Han bedömde chanserna för en lyckad operation som goda och i slutet av februari var det dags för Jens att åka till USA.
Jens är 12 år och född med hjärtfel. När han föddes den 12 januari 1988 upptäcktes det att han hade ett blåsljud på hjärtat, det blev iltransport till Gällivare sjukhus och sedan vidare transport till Uppsala. Där de konstaterade att Jens hade ett allvarligt hjärtfel, en öppen ductus samt ett läckage i aorta klaffen. Och utgången var oviss. Vi fick åka tillbaka till Gällivare igen. I och med att Jens inte orkade äta själv var vi tvungna att lära oss att sondmata honom innan vi fick åka hem till Kiruna och storebror. Vi fick vara hemma till i maj, då blev Jens så dålig så att vi fick åka till Uppsala igen. Och den 3 maj opererades han varvid han fick en mekanisk klaffprotes.
Efter detta mådde han bra och kunde leva ganska normalt, till 1993 då det vid en rutinkontroll i upptäcktes att Jens kroppspulsåder mellan hjärtat och halsen vidgar sig, och 1995 opereras han i Lund för detta. Då visade de sig också att den mekaniska hjärtklaffen fungerade bra men att det skulle bli svårt att byta den i framtiden.
Jens har mellan operationerna mått väldigt bra och kunnat göra det mesta som andra barn gör. Han har varit på regelbundna kontroller hos "sin läkare" Dag Teien i Umeå. Under åren har det blivit väldigt trångt där klaffprotesen sitter och under hösten -99 blev läget akut. Dag kontaktade Lund för en bedömning och där ansåg de att det inte skulle gå att operera Jens på grund av ärrbildningar som hade bildats kring klaffen det enda de kunde erbjuda var hjärttransplantation. Dag diskuterade också med barnhjärtkirurgin i Göteborg och beskedet var desamma som från Lund.
I och med att Jens hjärta fungerade så bra så tyckte Dag att om han bara fick byta klaff så skulle utsikterna vara goda för framtiden. Eftersom Dag har haft ett samarbete med professor Edvard L Bove på Michigans Universitetssjukhus i Ann Arbor i USA, så föreslog han att vi skulle ta kontakt med honom för att diskutera fallet med Jens. Dag for dit och fick ett positivt besked professor Bove ansåg att utsikterna var goda för en operation. Och vi kom överens med Dag att detta var det bästa alternativet.
Vi fick klartecken från vår sjukhusdirektör Sören Jansson med det ekonomiska de betalade resan och Jens operation, men vårt uppehälle (min och Jens pappas) fick vi stå för själv.
Det blev klart att Jens skulle opereras torsdagen den 24 februari. Veckorna före vi skulle resa var väldigt jobbiga men det var också mycket att ordna med de praktiska så tiden gick väldigt fort. Jens tog det mycket bra han såg det som ett äventyr. Att berätta för sina kompisar att han skulle få åka till USA tyckte han var jätte spännande.
Så den 21 februari lämnade vi Sverige för USA. Vi hade med oss Dag vilket kändes väldigt bra för vi var nog nervösa. När vi kom dit hyrde vi en bil för att vi lättare skulle kunna ta oss ut och se oss omkring. Vi bodde på patienthotellet som var i direkt anslutning till avdelningen det kändes väldigt bra det var nog stort i alla fall. De första dagarna körde Dag omkring med oss så att vi fick se lite av omgivningarna och även shoppa och det var bra även för Jens som fick annat att tänka på. Vi fick även titta runt på avdelningarna där Jens skulle vistas och döm om våran lättnad när vi fick höra att även en förälder fick sova med Jens på avdelningen när han kom dit för det hade vi fått höra att man inte fick innan vi for.
Torsdagen den 24 februari var det dags för operation natten före var jobbig för oss föräldrar men Jens sov gott under natten, det var först på morgonen som han började bli orolig han hade haft så mycket annat att tänka på innan.
Operationen tog 8 timmar, allting gick bra och Dag var med under operationen och informerade oss under tiden, allt gick bra och efter att de hade gjort i ordning Jens fick vi träffa honom. Allt gick över förväntan med tillfrisknandet och 3 dagar efter operationen fick han komma till avdelningen och 1 vecka efter operationen fick Jens flytta "hem" till hotell rummet. Sjukhusvistelsen fungerade väldigt bra och påminde väldigt mycket om den svenska sjukvården och språket var det inte något större problem med.
Vi hade även en sköterska från Gällivare med oss och det underlättade det hela.Precis två veckor efter vår avfärd stod vi på svensk mark igen. Jens mår idag jättebra och är en pigg och glad kille som väntar på snön så att han kan utöva sin favoritsysselsättning som är att åka snowboard.
Vi ser nu framtiden an med stor tillförsikt och vill rikta ett stort tack till vår doktor Dag Teien i Umeå.
Jens mamma Anita
Uppdaterad:
2006-10-30
Webbmaster:
KanslietInfomaster:
Bengt Ekeroth