Det är fel på terrängen sa orienteraren när han tittade på kartan
och konstaterade att han gått vilse.
- Det är inte transplantationslagen det är fel på - det är
tillämpningen som kan förbättras. Det finns utrymme för förbättrade
rutiner när det gäller tillämpningen av transplantationslagen, sa Håkan
Gäbel, Docent i Transplantationskirurgi, Nationell samordnare av
transplantationer vid Socialstyrelsen och Landstingsförbundet, i förra
numret av Hjärtebarnet.

Rickard Karlgren
SPELAR DET NÅGON ROLL OM DET ÄR TRANSPLANTATIONSLAGENS UTFORMNING ELLER
TILLÄMPNING DET ÄR FEL PÅ NÄR DEN ÄNDÅ INTE FUNGERAR?
Undrar Rikard Karlgren, hjärtebarnspappa, som med familj befinner sig
mitt i situationen att med Amandas liv som insats vara beroende av att det
finns homograft att tillgå.
För en patient i fatalt behov av ett homograft är det av underordnad
betydelse huruvida en lags utformning eller dess tillämpning gör att det
man med livsuppehållande nödvändighet behöver, inte finns. Det enda
väsentliga för patienten är om det finns eller inte finns vävnadsorgan
att tillgå. För att uttrycka det så klart som möjligt vill jag säga att
om det finns organ att tillgå fungerar lagen och om det inte finns organ
att tillgå så fungerar lagen inte. Syftet med lagen beskrevs ju just så,
nämligen att öka tillgången på organ och vävnader.
Låt mig berätta om Bengt Sändh, vissångare, snusfabrikör och
samhällsdebattör. Han hade för ett antal år sedan ett radioprogram som
han kallade "Antes funderingar". I det programmet försökte han
få ner komplicerade samhällsproblem på jorden, så att "vanligt
folk" också skulle kunna förstå dess innebörd. Ett av programmen
handlade om parkeringshelvetet i Stockholms innerstad. Det blir tusentals
bilar, böter och bortforslingar per dag och för att göra siffrorna mer
lättbegripliga, exemplifierade han med den lilla norrländska byn Mohed. -
Här i Mohed har vi tre bilar men bara två parkeringsplatser, så nu har
länsman anställt en sån där lapplisa som skall bötfälla den som inte
får plats. Låt även den här diskussionen vara på en enkel och tydlig
nivå.
Det finns ett sätt att lösa det här problemet på ett för alla parter
tillfredställande sätt, vilket är att vända på frågan och att utgå
från samtycke oavsett ålder. Frågan skall lyda: Vill Du ta emot organ om
Du behöver det? Den som kan tänka sig att ta emot kan av samma skäl ge .
Medborgaren skall anses ha svarat ja till såväl organ som vävnadsdonation
om socialstyrelsens donationskort inte fyllts i. Anhöriga skall ej belastas
med någon vetorätt.. Ovanstående enkla regler och resonemang ger de
personer som av religiösa eller andra livsåskådningsskäl inte vill
donera, möjlighet att slippa donera respektive ta emot organ. Samtidigt kan
alla de som vill donera, få möjlighet till det.
Lagen vi talar om skrevs 1995. Lagret av hjärtklaffar till barn började
ta slut 1997. Under 1998 påtalar riksdagsledamot Chatrine Pålsson i sin
interpellation till dåvarande socialminister Margot Wallström att den
mindre lyckade kampanj som socialstyrelsen genomförde efter beslutet om
transplantationslag lett till att det råder brist inte bara på hjärta,
lungor, njurar och lever utan även mindre organ som t ex hjärtklaffar.
Socialministern svarar att man både genomfört två konferenser, gett
sjukhusen anvisningar om att utse donationsansvarig läkare och att nu är
det landstingens sak att se till att transplantationslagen fungerar.
Socialstyrelsen genomförde under stor mediabevakning en kampanj 1998
där läkare på olika sätt ombads samarbeta för att minska bristen på
olika typer av organ. Hela systemet bygger på att läkarna skall tvingas ta
i den obehagliga uppgiften att förmå föräldrarna att skyndsamt i samband
med deras barns död, ta ställning till donation. Minsta motståndets lag
gör att en kampanj i bästa fall håller ett litet tag för att sedan ebba
ut tillbaka till förgående läge. Läkarna är ju inte mer än människor
och drar sig för att ta kontakt och ställa frågan. Denna uppfattning
förmedlades vid ett flertal tillfällen på den konferens om organ och
vävnadstagning för transplantationer eller annat medicinskt syfte som
socialstyrelsen höll 1998.
Det är nu höst år 2001 och donationslagen har snart avslutat sitt
sjätte verksamhetsår utan att någon konkret förbättring inträffat.
Vill vi ha besked om vad som har förändrats, inte vad som kan göras.
Rikard Karlgren