Presentation
Presentation
in English
Målsättning
Kontaktpersoner/
Styrelser
Verksamhets-
berättelse
Stadgar
Bli medlem
Hjärtebarnsfonden
GUCH-föreningen
Tidningen Hjärtebarnet
Informationsblad
Hjärtfel
Gästbok
Länkar
Kommentarer/
Frågor
Regioner
Norr
Mitt
Central
Öst
Väst
Syd
Läns- och Lokal-
föreningar
Stockholm
Värmland
Halland
Nytt från regionerna
Region Norr - Region Central
Region Öst - Region Syd
Region NorrDiagnosträff HLHS 20 september i Umeå.
Lördagen den 20 september träffades vi, fyra familjer från Västerbotten, som alla har barn med hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, HLHS.
Vi möttes på Hotell Scandic i Umeå och fick ett varmt mottagande av ordföranden för Hjärtebarnsföreningen region norr, Mikael Lindmark.
Han informerade lite allmänt om Hjärtebarnsföreningen och att syftet med en diagnosträff är att ge familjer med liknande hjärtfel en möjlighet att träffas.Efter lunchen lämnade vi våra barn till barnvakten och dr Annika Rydberg, sjuksköterskorna Ina Bäckman och Mona Strid från Barnhjärtmottagningen på Umeå universitetssjukhus berättade om historiken kring operationsmetoderna av våra barns hjärtfel, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Hon förklarade även hur unika våra barn är. Att läkarkåren diskuterat mycket etik kring operationer på barn med detta hjärtfel. För bara 10 år sedan ansågs faktiskt denna patientgrupp inoperabla i Sverige.
Efter detta blev det fika och vi föräldrar fick tillfälle att prata med varandra under några timmar fram till middagen. Våra barn hade vid det här laget blivit så bekanta med varandra att hade svårt att njuta av den goda maten. Benen var som man brukar säga fulla med spring, så det fanns inte så mycket tid över till att äta, inte ens glassen kunde få dem att sitta ner en stund.
Det var nu dags att skiljas åt efter en mycket uppskattad dag. Vi hade gjort en mejllista så att vi ska kunna hålla kontakt med varandra fast vi bor på olika håll. För det är ju det som är den stora behållningen efter en dag som denna, att vi fått träffa andra familjer i liknande situationer.Text: Charlotte Strand - mamma till Viktor.
Vilohelg för mammor
Den första helgen i oktober var vi hela 16 mammor från vår region som hade lockats av en avkopplande helg vid Källans SPAhotell i Åmliden / Norsjö. Fyra mammor från Norrbotten samåkte och mammorna från Västerbotten hade även de samlat ihop sig för samåkning. Så redan i bilarna på väg till träffen blev det mycket prat, historier och skratt. Vi samlades för middag vid hotellet, och därefter presenterade vi oss i ett mindre rum för varandra. Det var några helt nya, några halvgamla samt några riktiga veteraner för det här med mammahelger!
Många hade sett fram emot en riktig vilohelg, där man fick sova mycket. Men då ett gäng mammor samlas på detta sätt, blir det lätt något annat! Halv 4 på morgnarna släcktes lamporna hos dem som höll sig uppe längst! Det är så mycket man vill hinna prata om då man träffas utan familjen.
I priset för helgen ingick en behandling per deltagare. De flesta hade gärna tagit minst en behandling till, men det var tyvärr fullt sen länge! Någon mamma hade tur och hade lyckats få en extra behandling.
På eftermiddagen på lördagen gick de flesta av deltagarna ut på en promenad efter slingan som fanns där runt hotellet. Det var efter en kuperad skogsväg/stig vi gick. De flesta vek av mot toppstugan, där de senare berättade att det var mycket fint och vackert. Sex tappra mammor gick vidare uppåt mot utkikstornet. Högst uppifrån det var det en otroligt vacker utsikt, och man såg långt, långt bort. Då vi skulle gå ner från denna topp, mot hotellet igen, var det en av veteranerna som sa att vi skulle följa vägen. Detta vi gjorde, och vi gick och vi gick. När vi hade gått efter många och långa raka vägsträckor, och kom vid ytterligare en kurva och såg att det var en ännu längre raksträcka, blev vi mer och mer osäkra om vi var rätt. Vi ringde regionens kassör som bor några mil bort, han kunde skrattande berätta att vi var på väg åt helt fel håll.
Så det var bara att börja gå uppför den långa väg vi nyss gått nerför. Till slut var vi åter vid toppen av vägen och tog då en skogsstig åt ett annat håll. Nu fanns det även lite skyltar som visade vart vi skulle gå, så efter en stund var vi åter vid hotellet. Vi missade eftermiddagsfikat med drygt en timme, men vi hade tur, så det fanns kvar både kaffe och bulla. De övriga mammorna visste redan om att vi varit på villovägar, så ni kan bara gissa hur mycket vi fick höra om detta resten av helgen!Efter frukosten på söndagen utvärderade vi helgen och sen åkte alla hem efter en avkopplande helg med nya vänner, händelser och historier!
Ett stort TACK till alla som sponsrade denna helg så att den blev så prisvärd !!!
Text: Eva Lindbäck, Älvsbyn
Region Central
Sommarläger för "Centralare"
Vi startade tidigt på eftermiddagen den 7 juli från centralstationen i Stockholm med bussen mot Vässarö. Vi var sammanlagt nio deltagare, fyra tjejer och fem killar, plus våra tre ledare Pernilla, Mats och Johan.
Väl framme vid båthamnen satte vi oss för att vänta på båten som skulle ta oss till ön. Framme på Vässarö möttes vi av en traktor som väntade på att få ta våra saker. Där väntade också de två scoutledare som skulle vara med under veckan, Cissi och Erik. Vi bodde i en liten stuga inte långt från Tunet, som fungerar lite som Vässarös hjärta. Där finns Lillgårn, även kallad program, där man kan hålla på med hantverk eller låna olika spel, och Storgårn, där expeditionen ligger.
Under lägerveckan spenderade vi tid på Program, var i Fladan där man kan segla stora båtar och optimistjollar eller paddla kanot. Vi gick också Trapperspåret, ett spår där man får se hur den amerikanske pälsjägaren fångade sina djur. Ofta på ett mycket plågsamt sätt. På spåret fanns också olika hinder man skulle ta sig över, till exempel olika broar. Spåret avslutades med en linbana som många tyckte var det roligaste på hela spåret Under veckan badade vi också väldigt mycket eftersom det var väldigt varmt. På kvällarna hade vi ibland lägerbål eller satt i matsalen och åt kvällsfika.
Varje morgon gick vi upp i god tid för att vara klara till flagghissningen klockan 8.
En kväll seglade vi till ena sidan av ön där vi skulle sova under natten. När vi kommit i land började några leta efter en plats att sätta upp ett vindskydd på medan resten började samla grenar och annat för att igång en brasa. När sedan brasan efter lite hjälp av fotogen kom i gång satte vi oss och åt. Efter maten tog Erik fram gitarren och alla satt och sjöng innan vi gick och la oss. Men sova gick ju inte, eftersom alla myggor som fanns på hela Vässarö kom och kalasade på oss för att sedan ersättas av solen och fiskmåsarna som försökte få tag i vår mat. Alla var nog ganska trötta efter den natten.
En eftermiddag ägnade vi oss åt att prata och diskutera våra hjärtfel och andra saker vi undrade över. Vi delades upp killar och tjejer och skulle sedan skriva frågor till varandra (killarna skrev alltså frågor till tjejerna och tvärtom). Jag tror nog att alla tyckte att det var en bra idé att prata om det här med andra som också gått igenom hjärtoperationer. Alla hade nog någonting de undrade över när de gällde våra hjärtfel. Åtminstone jag tyckte att det var en bra idé.
Sista kvällen på lägret, åkte vi ner till Fladan för att paddla kanot. Vi paddlade ut till en liten udde där vi hade lägerbål och sjöng några sånger ur våra nya sångböcker som vi fått utav ledarna som en lägerpresent. Dagen efter var det bara att packa det sista och gå till frukosten. Efter det lastade vi upp all packning på en traktor, satte oss i en annan traktor och for ner till Djuphamn, där en båt stod och väntade för att ta oss till Singö och fastlandet. Väl iland på Singö tog vi farväl av Cissi och Erik som åkte tillbaka till Vässarö, medan vi hjärtebarn satte oss i bussen som stod och väntade för att köra oss tillbaka till Centralstationen.
Det här var ett av de roligaste lägren jag någonsin varit på och jag saknar verkligen alla som var med på lägret. Alla som aldrig varit på Vässarö måste åka dit om ni får chansen. Det är något av det roligaste man kan göra.Text: Ulrica Vikström.
Stärkande Mammahelg
Mammahelgen var liksom förra året förlagd på Sätra Brunn. Det var den soliga och vackra sensommarhelgen den 5-7 september som tolv hjärtebarnsmammor från region central åkte på mammahelg. Sätra Brunns avkopplande och fina miljö lämpade sig utmärkt för detta ändamål. Här kan man bada i en 34 graders varm bassäng, träna på gym, gå/springa i en naturskön motionsslinga eller bara läsa i sitt egna lilla rum. Miljön som gör oss mammor så avslappnade främjar de viktiga och gemensamma vi har eller har haft, våra hjärtebarn. Samtalen blir många och långa vilket är stärkande för oss. Här följer en slags "gästbok" till Hjärtebarnet från mammornas helg skrivna av dem själva.
Relax! Eva passade verkligen på att njuta och
koppla av under sin mammahelg på Sätra Brunn.Fredag: Avnjöt en underbar vickning vid poolen som gjorde oss alla "pumsiga" Några började sina behandlingar, andra slappnade av från barn, hem och familj. Vilken skön lördag. Sovmorgon och god frukost. En härlig varm sensommardag. Tipspromenad i skogen. Eftermiddagen tillbringade vi i poolen eller på någon skön behandling. Lunchbuffén åt vi ute under kastanjeträden. Lite senare var det dags för eftermiddagskaffe, sedan fortsatte jag med helkroppsmassage och örtbad. Gissa om det kändes lyxigt! Vi gick en lång och skön promenad och löste samtidigt en mycket klurigt ihopsatt tipspromenad. Många rynkande pannor syntes i sommarvärmen. Några kaxiga deltagare påstod att den var "skitlätt". Lotta hade läst boken om Sätra Brunn och trodde att hon hade en bra grund inför tipspromenaden. Nina fångade en kopparorm/ödla och försökte få den att fastna på bild men det lyckades inte. Besviken höll hon på att missa sista frågan. Vinnaren i tipspromenaden var den ack så skämtsamma och kaxiga Anette. Alla deltagare fick motta ytterst fina priser. På god andra plats kom hon som trodde på Jumboplats. Genomgående under helgen var Anna-Karins fråga om när, var och huruvida "jouren" skulle komma och... Här bör tilläggas att det under senkvällen blev lite trams och tokerier. Anette försökte få så många som möjligt till att slicka sig själva på armbågen, en klar vinnare var där Lotta med sin ormlika tunga. Karins försök var i nte heller så tokigt då hon utvecklade en egen stil för detta. Senare fick vi veta att detta hörde till något som går under betäckningen "onödigt vetande".
Anette cyklar så svetten lackar men
hon är lika glad i alla fall.Tänkvärda ord: Sörj inte att ditt barn är ett hjärtebarn. Njut av varje dag och fånga dagen. Låt sorgen komma då livet tar slut. (Mimmi). Sträva inte efter att vara duktig. Utan att bli lycklig. (LJ). Turn your face to the sunshine and you can not se the shadows... men så måste man gång på gång ner i skuggan igen för att förklara för omvärlden, söka vårdbidrag, skaffa resurser etc, etc. Är det fel på våra barn, eller på omvärlden egentligen? Ja, herregud vilken soppa, men skönt att ändå att vi är flera med samma erfarenheter. "Tillsammans är vi starka"-re. Tack Hjärtebarnsföreningen för en välbehövlig helg!
Kram Nina.
Nina - jadå hon har sett att
man inte får dyka och simmar lungt
vidare i det 34 gradiga vattnet.En helt fantastisk helg har vi haft. Jag har haft en riktig "ego-helg". Att efter tre intensiva år med hjärtoperationer, infektioner, akuta och icke akuta sjukhusbesök, jobbiga besked, jobbig vardag, kort sagt utsliten själ, bara få tänka på mig själv, göra det jag vill och få träffa människor med liknande situationer och få ventilera tankar och funderingar är en fantastisk upplevelse. Detta har berikat mig och givit mig så mycket kraft och energi att jag för tillfället känner mig stärkt att åter igen möta vardagen. Tack snälla för en lyckad helg.
Kram Karin.
Stärkande Pappahelg
Fredag 23:
Vi (Familjen Jensen) kom fram till Björnön ca 18.00. Vi var hjärtepappa Steen, Hjärtebarnet Marina med syskonen Odd och Erika. Lilla Ivar (7mån) fick allt stanna kvar hos mamma och tuttarna.
Vi var varken först eller sist. Här satt hjärtepapporna:
- Yusuf Gungor med hjärtesonen Joel-Emre från Karlskoga
- Kenneth Ruuska med hjärtedottern Isabel
Samt arrangörerna hjärtepappan Lars Lindqvist och Mistpappan Torbjörn Bergh med andra sonen Niklas alla från Västerås.
Lars & Torbjörn, dom stackarna, har väntat sedan 15.00 att vi andra pappor skulle komma. Men dom drack kaffe och åt bullar under tiden, så ingen nöd gick det på dom.
Björnön är att friluftsparadis för Västeråsarna och kringliggande orter. Det är ett naturskyddsområde också. Här, där vi ska bo, är det en liten stugby på ca 8 stugor (2-8 bäddar). Det finns en storstuga som vi använder för alla gemensamma måltider och även individuella, eftersom allting är tillgängligt för alla, när som helst och hur som helst.
Lars & Torbjörn (även kallad Toppe, troligen Tobbe av hjärtebarnet Johanna från Kumla) lekte galna-kockarna i köket och trollade fram en perfekt middag för oss alla.
Det var ingen som orkade gå att fiska på kvällen, men bastun blev populär och tokiga Yusuf hoppade i Mälaren (<12grader).
Sedan droppade papporna av till sina stugor, beroende om det vad dom eller barnen som blev trötta.Lördag 24:
Vissa morgonpigga själar var uppe redan före kl 7.00 (Dock ej undertecknad). Strax efter 8.00 började det bli ruljans i storstugans frukostbuffé.
Det finns inget fast schema med aktiviteter under helgen, utan det är individens och ev gänggrupperingar som själva hittar på vad som ska göras.
Under förmiddagen kom övriga deltagare till vårt läger. Vi blev ca 26 personer.
Fiske var ett populärt diskussions ämne under frukosten, så nästan alla pappor och barn gick till de olika bryggorna i området för att pröva lyckan. Som tur var hade Torbjörn sagt att vi skulle få kycklingsallad till lunch, så ingen behövde känna pressen att ha med sig fisk till lunchen. Efter en stund var det flera barn som lekte vid strandkanten än som fiskade från bryggan. Tills slut så fick Yusuf och Marcus en varsin liten gädda, Kenneth en liten abborre och Odd en baby-brax.
Sedan var det hungern som drev oss till den gemensamma storstugan där en läcker kycklingsallad väntade.
Eftersom fiskelyckan kanske inte varit så stor, så åkte ett flertal papport bil längre ut på Björnön för att prova där. Allt enligt fantastiska berättelser från Torbjörn, om vilka fiskevatten och hur stora fiskar det fanns.
Jag själv satt i solen och bara myste... Torbjörn fick en sockrad puss mitt på flinten av Johanna som åt en kanelbulle samtidigt.
Fotbollen studsade och hoppade till och från mellan olika barn och pappor.
Vid eftermiddagsfikat kom det en kvinnlig polis från Västerås polisdistrikt för att visa upp sig för barnen och papporna. Alla var intresserade av bilen och alla grejor som hon hade på sig. Pistol, batong, handbojor och en massa annat. Alko-testen var populärt bland oss alla. Vi fick prova att blåsa och det var minst en av papporna som absolut inte var körfärdig.
Mats Björk vaknade upp ur sin skönhetssömn när han hörde polisens ljuva stämma. Tyvärr hade sömnen samma effekt på hans utseende som tidigare.
Torbjörn sprang om kring med ugnsplåtar med bakpotatis på. Han utnyttjade alla ugnar inom stugområdet (4st). Efter ett tag tändes den stora grillen på gräsmattan och ca 4,5 kg karrékotletter hivades upp på den varma grillen. Då spred sig den härliga doften av svensk sommar i grannskapet och alla som var ute och fiskade kände att det var dags att dra sig hemåt.
Vi satt ute och åt på rejäla långbord. Efter någon timme började det sakta droppa lite från den svenska sommarhimlen. Men det var inte mer än att det gick att fortsätta med kaffet ute.
Fler och fler började dra sig in till storstugans värme. Men det visade sig vara Melodifestivalen på TV som drog till sig papporna och barnen.
Bastun slogs på och en jämn ström av badande passerade denna, beroende vilken temperatur som passade. Nu fick inte Yusuf bada själv längre, nu var det en hel bunt, mest barn som badade i Mälaren.
Yusuf och Joel-Emre jublade när Turkiet vann Melodifestivalen. Vi andra sa att det var fel på röstningen eller att fel låt vann som vanligt... Men vist är det kul med orientalisk popmusik som omväxling till det vanliga dunket.
Korthajjarna kröp fram ur garderoberna och spelade spel av varierande slag.
Sen var det dags att krypa ner i bingen och kura ihop sig för nattens åska som hördes på avstånd.Söndag 25:
Efter frukost och när solen tittade fram efter nattens regn och åska gick dom fiskeintresserade ner till bryggorna för att försöka fånga någon fisk att visa upp där hemma. Kanske fisken skulle vara mera lättlurad denna dag.
Till lunch fick vi Lasse och Torbjörns Hawaii special (Kassler och ananas).
Efter detta började dom flesta packa ihop sina prylar och städade ur stugorna.
Undertecknad och alla andra pappor med barnen tackar Lasse och Torbjörn för denna gång och hoppas vi syns nästa år.Hälsningar Steen Jensen
Stärkande miljö
Nyss hemkommen från ett mycket givande kontaktföräldraseminarium på Sigtuna Stiftelsen skriver jag nu detta för att dela med mig av min helg till er.
Detta seminarium eller utbildningshelg, som en del kallar det, är till för kontaktföräldrar, kontaktungdomar och styrelsemedlemmar i Region Central. Seminariet pågår under lördag till söndag för kontaktpersonerna. Men styrelsen träffas redan på fredagen för ett styrelsemöte.
Eftersom min man, Micke, är styrelseledamot och kontaktförälder, ihop med mig, i Örebro län åkte vi till Sigtuna redan på fredagen.
Efter att ha lämnat barn och hund hos helgvakten begav vi oss till Sigtuna på fredagseftermiddagen. Vi kom fram klockan 17.00, checkade in och gick till rummet. Efter att ha packar upp lite gick vi ner till receptionen för att invänta resten av gänget, för en gångs skull var vi först.
En efter en droppade styrelsemedlemmarna in, en del med respektive eftersom det finns många som både sitter i styrelsen och är kontaktföräldrar. Det var så kul att se alla igen och höra vad som hänt, och inte hänt, i deras liv sen sist.
Klockan 18.00 kallade ordförande Solveig Tullberg in alla i konferensrummet Framtiden. Lisa Jensen tog den yngsta medlemmen för denna helg, 1 årige Ivar (som förra året på seminariet var 5 dagar...) upp på rummet. Under tiden satt jag och Marie Ruuska och delade erfarenheter.
Klockan 18.45 var mötet klart och vi gick till matsalen för middag. Efter maten gick vi alla 12 upp till Sällskapsvåningen på plan 4. Där gick blandades diskussioner med roliga historier och skratt. Vi hade en mycket trevlig och gemytlig kväll.
Solvieg, Malin Sofie, Pernilla och sjuksköterskan
Camilla som slår sig ner på de bekväma pallarna.
Bekväma tycker dock inte alla. Kanske berodde det
på något för korta lårmuskler.På lördagen serverades frukosten klockan 8.00, så lite sovmorgon unnade vi oss. Styrelsen hade 9.30 ett till möte. Under den tiden gick jag, Marie, Lisa, Ivar och Camilla Björk (kontaktsjuksköterska från Örebro som tillkommit nu på morgonen) ut på Sigtuna lite. Vi följde Stora gatan fram och hittade några mysiga affärer. Lite saker inhandlades till våra hemmavarande barn. Ett egentligt ärende hade vi dock att göra. Solveig hade glömt sin hårborste hemma, så vi lovade att köpa med en till henne. Vi besökte 5 butiker, varav 2 var frisörer, men ingen borste hittade vi. Hur Solveig löste det fick vi aldrig reda på, men hon var snygg i håret hela helgen.
Tillbaka på hotellet dök den ena efter andra av resten av helgens medlemmar upp. Efter en god lunchbuffé började helgens konferensprogram. Efter en kort presentation av alla satte mötet igång. Vi gick igenom planeringen för 2004. Det var mycket intressanta diskussioner och mycket bra råd vi delade med varandra.
Efter lunchen tog vi upp vilka mål vi som kontakter har för att kunna arbeta bättre ihop med medlemmarna. Det var fler, tex. att arbeta över länsgränserna, skapa tid, intranät osv.
Kvällen blev även denna gång väldigt gemytlig. Anna-Karin Benneborg delade t.ex. med sig av vinråd till Kenneth. Efter maten avslutades kvällen under livligt prat och skratt i Sällskapsvåningen.Söndagen började som lördagen med frukost klockan 8.00. Mötet inleddes av Peter Nordqvist. Han berättade om Hjärtebarnsfonden, om kontaktsjuksköterskor och rapporterade rent allmänt om föreningen.
Efter honom pratade Camilla Björk om sin roll som kontaktsjuksköterska på avdelningen för nyfödda (Avd 35) på Universitetssjukhuset i Örebro. Hon berättade om vilka mål hjärtteamet i Örebro satt upp och vilka de klarat. Camilla och hennes team gör ett jätte bra jobb. Vi vill än en gång tacka Camilla för jobbet hon gör och att för hon tog sig tid att komma och informera oss om det.
Dagen avslutades med en rundvandring på Sigtuna Stiftelsen av den duktiga Berit Carlström (hotell och konferenschef, guide och gästhemsföreståndare på Stiftelsen). Miljön på Stiftelsen har verkligen bidragit till att vår helg blev så harmonisk och trevligt. Man slappnar av så fort man kommer in i byggnaden. Min förhoppning är att vi även kommande år får komma tillbaka till den miljön.
Text: Malin Sofie Carlström
Tur med medlemsmötet i Furuvik
Våra hjärtebarnskompisar i Köping, Marie och Kennet Ruuska med dottern Isabel och sonen Isak, kom en fredag in på mitt jobb i Köping och fikade. Vi pratade lite om allt som hänt sen sist och sen frågade plötsligt Kennet mig om vi hade anmält oss till medlemsmötet i Furuvik sista augusti. Men det hade jag inte en aning om, så jag undrade om man kunde följa med ändå. Vi ringde och ordnade upp allt med bussplatser och biljetter och sen var det bara för oss att följa med. Vilken tur vi hade! Min sambo Andreas tyckte resan skulle bli skoj och barna tjatade flera gånger per dag om vi inte skulle åka snart. Vårat hjärtebarn heter Eveline More’n och är fem år. Vi bor i en liten by som heter Kungsör och ligger fem mil väster om Västerås.
Vi möttes upp klockan sju på söndagsmorgonen utanför familjen Ruuskas hus där bussen stod och väntade. En jättefin buss med fina sittplatser och toalett. Vi packade in våra väskor i bagageutrymmet och satte oss på våra platser. Barna var jätteivriga på att få komma iväg även om det var så tidigt på morgonen. Nästa hållplats blev i Hallstahammar där vi hämtade upp ytterligare en familj, sen blev det Västerås och Sala där många fler steg på. Den här bussen vi åkte i var från Västmanlands län. De andra busslasterna kom från Södermanland, Dalarna och Stockholm och några kom med minibussar och i privata bilar, så sammanlagt blev vi ca.160 stycken! Jätteskoj med så mycket människor med en sak gemensamt, våra hjärtebarn. Det här kommer att bli en jätterolig dag, tänkte jag.
När alla hade anlänt fick vi åkband till barnen och information om Furuvik. Mötet skulle hållas klockan ett vid "Fiskelägret" som det hette. En plats där vi alla fick plats att ta del av valet av ordförande för Hjärtebarnsföreningen. Där fanns färskrökt fisk att köpa och ätas på plats, mums! Mötet öppnades och alla var eniga om att det var en trevlig utflykt vi kommit till och ordförande blev Solveig Tullberg från Saltsjö-Boo. Hon hade varit vice ett bra tag men fick nu ledarrollen. Gratulerar!!
Före och efter detta möte hade vi "fri" tid att göra det vi ville i nöjesparken och djurparken med familjerna. Det blev många nya och gamla ansikten att prata med och det var riktigt roligt. Jag själv var med på mammahelgen i Sätra brunn -02 och pratade med många av mammorna därifrån. Det var kul att träffa dem igen. Mina barn älskar djur och det var jätteskoj för dem i den fina hagen där de små getterna gick omkring med dem. De var fascinerade av de getter som stod på taket till deras krypin-ställe. Aporna var också skojiga när de svingade sig runt, runt i träden.Vi passade på att äta en bit mat inne på en av snabbmatställena som hade "Wokmat" innan mötet och det smakade underbart gott. Fem plus ger jag dem kockarna för barna åt också med god aptit. Sen blev det mycket snask också eftersom vi var på ett tivoli. Popcorn, chokladpraliner, polkagrisklubbor och mycket karusellåkning. Min sambo Andreas gillade den ruskigaste av dem alla; "Frisbee". Jag själv klarar inte av det suget som blir i större karuseller utan att kräkas efteråt och det ville jag inte utsätta mig för idag. Han såg väldigt nöjd ut efter turen och passade på att åka en gång till! Han provade även det gungande skeppet och då var jag tvungen att titta bort så jag slapp bli sjösjuk. Efter att han var klar så var barna ivriga på att få prova alla barnkaruseller och favoriten var den som gick runt, runt och runt med hästar, bilar och motorcyklar. Även den jättefina masken som var som en berg-och-dalbana. Att se barna yla av förtjusning värmer ens hjärta mycket. Det är underbart att se dem ha så roligt.
Efter många timmar av skojiga karusellturer och mycket godis var det dags att gå tillbaka till bussarna. "Ska vi redan åka", sa Eveline, när jag var tvungen att dra ut henne från kön till karusellerna. Hon skulle kunna stanna i dagar om hon bara fick. Men alla dagar har ett slut, även denna dag som slutade med en regnskur. Vi hade tur med vädret hela dagen annars med sol och uppehåll, men lite varmare kunde det ha varit om man fått önska. Det var många som frös om händer och fötter av den bitande kalla vinden. Jag såg många trötta mammor och pappor stiga ombord på bussarna och framförallt många hjärtebarn med nöjda leenden och trötta små ögon. Själv var jag helt slut efter dagen och somnade med min minsting i knät och sov nästan hela långa vägen hem. Vårt hjärtebarn Eveline var alldeles uppe i varv fortfarande, men stupade i säng när vi väl kommit hem.Tack alla familjer som ställde upp på denna medlemsdag. Det var jätteskoj!! Många kramar från Kirsi Hautala, Andreas Morén med döttrarna Eveline och Melanie i Kungsör.
Kom med i styrelsen
Vi i valberedningen i Regional Central behöver hjälp av er medlemmar. Det är kris i vår styrelse. Vi behöver tillsätta en ordförande, en kassör, två styrelseledamöter och en suppleant. Så snälla ni som är intresserade eller känner någon bra person som ni skulle tycka passar bra i styrelsen, hör av er till oss. Alla namn är intressanta.
Malin Sofie Carlström
0582-66 05 92
rebus92@msn.comSteen Jensen
08-96 30 28
kummelbyv@yahoo.se
Region Öst
Träff på Öland
Grillkväll på Saxnäs camping.Den 30-31 augusti gick resan till Öland. Vi träffades på Ölands djurpark klockan elva. Annika Ramde höll lite information om helgen och stugorna på Saxnäs camping där vi skulle bo. Därefter gick vi in på djurparken och nöjesfältet. Vi hade lite otur med vädret. Men alla var glada och nöjda ändå. Det fanns massor av djur, vattenland, tivoli, sagoland. Ja, det var inga problem att fördriva tiden. Det var verkligen sevärt och absolut inga tråkiga stunder, utan det fanns något för alla åldrar. Klockan 17.45 var det dags för fyllnadsval på Saxnäs camping. Och även detta flöt på utan några problem. Direkt efter valet hade vi grillkväll vid havet. Där fanns en jättestor uppblåst hoppmatta. Som var väldigt uppskattad. När skymningen kom så var det helt underbart att titta ut på havet och Ölandsbron. Det gav en minnesbild man aldrig kommer att glömma. Grillkvällen flöt på med mycket skratt och samvaro för både stora och små. På söndagen var nog alla lite trötta, men det fanns ingen återvändo, stugorna måste städas. Och klockan tolv senast var det dags att fara hem. Detta var en så lyckad träff och styrelsen fick många handtackningar för en toppenhelg. Vi ser hur viktigt det är för hjärtbarnen, syskon föräldrar att träffas så här. Vi har nog pratat av oss för flera veckor framöver, och snart ska vi ses igen.
Tack till styrelsen, hjärtbarnen, syskon, föräldrar som gjorde detta till en toppenhelg.
Jimmy Svensson med familj
Pappa och mammahelg på SPA Hotell Högland i Nässjö
Jimmy Svensson (Boxholm), Roger Waerme
(Norrköping) och Thomas Lundström (Påryd).Vi började med en liten rundvisning på SPA-avdelningen, samt information. Därefter träffades vi i SAP-avdelningen, var och en fick välja på massage eller kurbad. Detta var väldigt uppskattat av alla. Efter behandlingen såg vi alla ut som vi gick i sömnen, så avslappnande var det. Man ser hur viktigt det är att träffas så här. Att byta tankar, värderingar, sorg, glädje och mycket skratt. Därefter följde en trevlig kväll med god mat och dans. På söndagen efter frukost var det försäljning av hjärtebarnsprylar. Sedan var det dags att tacka alla och säga hej då.
Jimmy Svensson med familj
Region Syd
Mamma-/kvinnohelg
Lördagen den 18 oktober 2003, en grå och ruggig höstdag, samlades vi några stycken för att njuta och ta det lugnt tillsammans. Mötesplatsen var Hotell Skansen i Båstad. Vi var tolv kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund som presenterade oss för varandra. Det var en känslosam, intressant och mycket givande stund vi inledde helgen med.Efter en härlig lunch började aktiviteterna; den ena efter den andra försvann iväg på behandlingar av olika slag. Det var massage, ansiktsbehandling, aromaterapi mm. Några provade på Qigong och Do-in-massage. Vi andra kopplade av i de olika bassängerna och badade bastu! Lite senare var det dags för vinprovning för den som ville. Nu började vi verkligen få in den rätta SPA-känslan! Lugn och harmoni i förening med nya och gamla bekantskaper.
På kvällen väntade en härlig trerätters middag! Långt om länge bröt vi upp och fortsatte till baren. Flera av oss var trötta efter en "tuff" dag och vi drog oss snart tillbaka.
Söndagen tillbringade vi på olika sätt. Några hade sina behandlingar kvar och uppsökte relaxavdelningen för att få en skön stund. Ett par gick på vattenjympa och vissa avnjöt "bara" en lång och stilla frukost. Helgen avslutade vi med lite utvärderingssnack och försökte in i det längsta dröja oss kvar i denna härliga miljö! Här skulle vi lätt kunna fördriva ytterligare ett par dagar! Tiden gick alldeles för fort och vi skulle behöva några dagar till för att riktigt kunna varva ner. Jag som aldrig tidigare varit på SPA fick verkligen mersmak och återkommer så snart jag bara kan.
Det var första gången som jag var med på en sådan här helg med Hjärtebarnsföreningen och jag tycker det var mycket givande och spännande att få träffa fler mammor som befinner sig och har befunnit sig i samma situation som jag. Det är ovärderligt med sådana kontakter! Det finns ingen annan som kan berätta hur det är att vara hjärtebarnsförälder än vi själva.
Tack för ordet!
Anna Larsson, Kävlinge.
Uppdaterad:
2006-10-30
Webbmaster:
KanslietInfomaster:
Bengt Ekeroth