En flott flotthelg på Österåsens Hälsohem

Det enda landstingsägda hälsohemmet ligger i Västernorrland, närmare bestämt några km utanför Sollefteå och med natursköna Ångermanälven rinnande nedanför. Och var passar det bättre att tillbringa en familjehelg för hjärtbarn, än just på ett hälsohem.

Vi var några familjer som åkte dit dagen före. Ett bra tillfälle att varva ner före det intensiva dygn som skulle komma. De flesta anlände kl. 11,30 på lördagen, och efter en kort samling åt vi en vegetarisk lunch. Pasta har väl alla ätit, men vegetarisk färssås…en ny smak för många. Men det fanns också ett stort salladsbord med alla möjliga och omöjliga grönsaker och sallader på. Så det fanns något för alla. Jättegott!

Det var första gången som hela anläggningen nyttjades på detta vis, berättade Viviann, en hjärtebarns mormor som arbetar där.

Vid informationen efter maten fick vi höra att det fanns möjlighet till klassisk massage. Listan, på allt som allt 5 tider, blev snabbt fulltecknad. Andra utnyttjade den 32 -gradiga bassängen. Några tog en promenad i de natursköna omgivningarna.

Vi hade tillgång till hela anläggningen: solarium, gym, gympahall, ljusterapi, musikrum mm. Dessutom fanns möjlighet till uteaktiviteter som: minigolf, kubb, krocket, boule, frisbee och andra bollspel.

Här kunde vi ha stannat hela helgen, men redan 16,00 var det dags att ge sig av till nästa aktivitet: flottfärd på Ångermanälven. En stillsam sådan stod det i programmet. Ja, ja. Vi fick paddla själva! Det satt ca 10 pers på varje flotte (inkl barnen) och det fanns 6 paddlar. Så när vi kom fram till vårt mål (Granvågsniporna) smakade potatissalladen, grönsalladen och den nygrillade fläskkarrén/korven (som Mårten och Ulf grillat medan vi paddlade) och som vi åt ute i det fria, mycket gott!!!

Återfärden till Österåsens Hälsohem blev något tidigare än planerat. Och tur var det, för kvällen blev ändå sen. Mårten och Caroline hade ordnat med att det fanns dryck & snacks. Flera av oss satt i lilla matsalen med tända stearinljus och småpratade. Barnen hade fullt upp i detta stora hus. De större barnen/ungdomarna hyrde film som de satt och såg på i samlingssalen. Så vi lade oss trötta, mätta och nöjda denna första dag.

Det var ingen vanlig hotellfrukost vi kom till, på söndagsmorgonen. Det var en Österåsen frukost: frukt, frukt, frukt och div. andra nyttigheter samt smör, bröd, ost, fil och gröt. Oj, vad man kände sig nyttig.

När vi lämnade det 100-års jubilerande Österåsens Hälsohem (som byggdes som ett sanatorium) och åkte till Mullerike, var det som att åka från slott till koja.

Trots regnet under natten/morgonen så fick barnen över 10 år åka go-cart.

Vi "yngre" gick till Mullerike och hälsade på hos Mulle, Laxe och Fjällfina. Mulle var inte hemma när vi kom. Han hade lagt av sitt godis (ris/russin) i sin brevlåda, och det fick vi smaka av, medan vi väntade på att han skulle komma hem. När han hade gjort det fick vi sitta i hans koja vid hans öppna eld och höra olika berättelser. Han bjöd oss på morotsstavar doppade i honung. Innan vi skiljdes åt, för att hälsa på Laxe, sjöng vi en sång och lekte.

För att komma till Laxe fick vi än en gång åka på en flotte. Denna gång var det motor på. Alla fick sätta på sig flytvästar! Hos Laxe fick vi bl. a. höra hur han hade fått sina kläder. Även han ville bjuda oss på något: en kaka, som såg ut som en sjöstjärna. Vi fick också lyssna till havets brus i en snäcka. Innan vi for därifrån lade vi stenar i en stenhög så att Laxe kan se hur många som hälsar på honom. När vi sjungit en sång med Laxe for vi vidare med flotten, och när vi kommit i land gick vi de över 120 trappstegen upp till Fjällfina.

Fjällfina tog emot oss med lingondricka. I hennes kåta fick vi titta på och känna på renhorn. Fjällfina hade sina sommarskor på. De var gjorda av renskinn. Vinterskorna hade päls på sig och dem fick alla känna på. Hon visade oss djurbilder från svenska fjällen. Därefter bjöd hon oss på renkött. Gott! Vi sjöng "Björnen sover" tillsammans innan vi gick ut för att pröva kasta lasso, sedan gick det utför alla de drygt 120 trappstegen.

Väl tillbaks till Mullerikets Econova åt vi en god kyckling med sås och drack kaffe. Alla barn som varit i Mulleriket fick ett diplom.

Vi avslutade med det sedvanliga gruppfotot.

De som hade tid fick stanna och se på film (Pochahontas) i den mycket speciella bion som har en bioduk som är som ett himlavalv och där man halvligger och tittar upp i taket när man tittar på filmen.

Det kändes som en mycket lång och flott, flottrese helg från slott till koja.

Bara en mamma i Region Mitt

Svensk motorsports framtid är tryggad!!

Söndag morgon, regnet vräker ner. Man ser besvikelsen hos de lite äldre barnen (>10 år) när någon säger att det inte blir någon gocart. Som en reservplan så har videofilm hyrts istället. Men lagom till att vi ska få åka till Econova så slutar det att regna. Väl framme går några ledare bort till gocartbanan för att kolla läget. Jodå! Vi ska få köra. Barnen tar sig dit med rekordfart. Några är snabba med att få på sig hjälmar och regnkläder, medan andra är mera tveksam om de ska våga köra. Men när de andra börjar köra så tycker de att det ser så kul ut, så de testar. Vissa kör mer utanför än på banan, så det sprutar sand, skyddsdäck och gräs. Men vad gör väl det, när det är så kul att köra. Då det är blött på banan så blir de väldigt lortiga. Det ser ut som de har deltagit i November kåsan (motorcykel tävling). Men efter att förarna har sköljt av sig i Ångermanälven, så är de klara för nästa heat. Det diskuteras vilt om avkörningar, vem som kör bäst och vilken bil som är snabbast. Och de barnen som var mest tveksamma till körningen är de som pratar mest. Det är inte utan att man blir lite imponerad av hur fort barn lär sig. Från att ha kört försiktigt de första varven kör de nu som riktiga proffs. Det är till och med så jag tror att Kenny Bräck skulle ha blivit lite avundsjuk. Det blev trots vädret en väldigt bra dag!